Ett 50-tal personer kom till kommunfullmäktiges dialog- möte om skolans kvalitet. De fick bland annat höra Urban Hansson ifrågasätta mycket av det som i dag sker i svenska skolor.

Urban Hansson i Mästreda driver företaget Skolkompaniet och åker bland annat runt och håller ledarutbildningar med skolpersonal. Till åhörarna i Uppvidinge gymnasieskolas kompasshall hade han med sig bland annat budskapet att grundskolan i dag tvingar eleverna att under nio år lära sig sådant de inte förstår varför de ska lära sig och utan att kunna motivera varför.
- Och vad är det för kunskaper vi ger dem? Är det vad vi behöver för att leva våra liv eller vad de behöver för att kunna leva sina liv?
Urban Hansson lade fram den ena träffsäkra beskrivningen efter den andra om hur saker och ting kan fungera i skola i dag och hur det borde fungera. Han anknöt inledningsvis till det problem som upp- dagats i Uppvidinge genom bland annat skolinspektionens besök; alldeles för många elever klarar inte att bli godkända.
Men Hansson konstaterade att betygen bara är en aspekt av flera.
- Själv tycker jag att det är lika viktigt att veta hur eleverna känner sig när de slutar nian som att veta hur deras betyg ser ut. Har de med sig självförtroende ut i livet?
När skolinspektionen i höstas var klar med granskningen av Uppvidinge lämnade de en rad synpunkter. Barn- och utbildningsnämnden har gått igenom varje synpunkt och levererat svar.
Skolchefen Anders Käll gick igenom ett urval av punkterna som inspektionen satt fingret på. Exempelvis kvalitets- redovisningen, som nu ska förbättras.
Skolan ska jobba efter något som kallas ”kvalitetshjulet”, med kontrollpunkter varje månad under hela året. I övrigt kan nämnas bland annat att högstadieeleverna ska få bättre vägledning inför gymnasievalet, att barn med särskilda behov i större utsträckning ska få rätt stöd och att förskolebarn med invandrarbakgrund ska kunna få undervisning i hemspråk.
Idrottsläraren Karl- Bertil Eklund på Åsedaskolan var en av de skol- anställda som kommit till kommunfullmäktiges temakväll. Han reste sig upp och konstaterade att läget i Uppvidinge inte är nattsvart. Kommunen ligger någonstans i mitten bland svenska kommuner, när det gäller antalet godkända grundskoleelever.
Kommunfullmäktigeordföranden Åke Carlsson (c) nappade dock inte på tråden att börja diskutera siffror.
- Det går att hitta argument för både det ena och det andra i siffermaterial, sa han.
En av de yngsta deltagarna vid samlingen var 20-åriga Azra Muratovic, som var där som en del av sin utbildning till socionom. Hon har själv gått grundskolan i Åseda.
- Att många inte får godkänt i Uppvidinge tror jag beror på att lärarna har svårt att motivera dem att plugga, sade hon till Smålandsposten.
Från Lenhovda kom föräldern Magnus Pettersson, som har barn på Lenhovdaskolan. I pausen konstaterade han att det är viktigt att skolans mål är tydliga.
- Vet inte vi som föräldrar vad barnen ska förväntas lära sig är det svårt att vara till hjälp, sade han.