Av de ungdomar i Kronobergs län som ingår i jobbgarantin är det bara nio procent som har en praktikplats och tre procent som går någon form av utbildning. Nu kommer kritik mot modellen från flera håll.

Riksdagsledamot Carina A Elgestam (S) är kritisk till arbetsmarknadsåtgärderna inom ungdomsgarantin och har i dagarna lämnat en skriftlig fråga till arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M). Hon tycker inte att ungdomsgarantin erbjuder tillräckliga möjligheter till praktik och utbildning. Främst är hon negativ till att ungdomarna måste vänta tre månader innan arbetsförmedlingen får erbjuda åtgärder inom ungdomsgarantin.– Ungdomar ska erbjudas meningsfulla insatser utifrån sina behov och möjligheter. Alla, framförallt unga, ska kunna erbjudas en snabb insats för att på bästa sätt korta tiden i arbetslöshet, säger hon.
Carina A Elgestam är också kritisk till externa jobbcoacher och tycker att pengarna istället borde användas till andra arbetsmarknadsåtgärder, så som utbildning.
– När resurserna läggs på privata aktörer kan man inte garantera att de stannar kvar i samhällets regi, säger hon.
Ungdomsstyrelsen drar i sin rapport "Vägarna in" slutsatsen att insatser för unga arbetslösa måste sättas in snabbt och att tre månader utan åtgärder kan få som följd bristande kontinuitet i arbetet med unga. Flera kommuner poängterar vikten av att insatser till unga görs i rätt tid för att undvika passivisering.
Också LO-ekonomerna riktar kritik mot regeringens arbetsmarknadspolitik och skriver på Svenska Dagbladets debattsida att den varken är individuellt anpassade eller innehåller tillräckliga satsningar på utbildning och praktik. Bland annat föreslås att kravet på tre månaders öppen arbetslöshet innan unga får ta del av jobbgarantin slopas för dem utan gymnasieutbildning.
Men enligt regeringen är detta något som man vill undvika.
– Risken att dessa ungdomar sedan inte kommer ur åtgärderna och vidare till ett reguljärt arbete är stor. I första hand är det viktigt att dessa ungdomar får komplettera sina studier så att de får fullständiga gymnasiebetyg, inte att de hamnar i ett åtgärdsprogram, säger Eva Johnsson (kd).
– Och vad gäller kravet på tre månader är de inte huggna i sten utan det finns utrymme för en individuell bedömning som ska göras av Arbetsförmedlingen, fortsätter hon.
På Arbetsförmedlingen ser man både en fram- och en baksida med gränsen på tre månader.
– Det är bra att ungdomarna inte direkt skolas in i tanken på att leta praktikplats istället för jobb, det är ändå jobb som gäller i första hand. Men tre månader är en lång tid för en ungdom, och en något mer individuell bedömning utifrån behov hade varit bra, säger Hans-Göran Johansson, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Växjö.
Trycket på praktikplatser har ökat markant sedan konjunkturnedgången och det är svårt att hitta platser.
– Vi har haft ett enormt inflöde på kort tid. Det är svårt att hitta bra praktikplatser i så stor mängd och det är många aktörer som är ute och letar platser, berättar Hans-Göran Johansson.
– Man måste också tänka på att en praktik måste ha ett syfte, det får inte vara praktik bara för sakens skull, fortsätter han.