Visa endast rubriker

Hans Billmans sista Årsskrift

Det är 50 år sedan Tingsås hembygdsförenings Årsskrift kom ut för första gången med Arnold Johansson som redaktör. Årets upplaga är den 26:e skriften sedan starten och nuvarande redaktör Hans Billmans sista.

Varför den sista?
– Det är bäst att man går innan de andra ber en att gå, skojar han väl medveten om att övriga i redaktionskommittén gärna skulle vilja ha kvar 79-åringen som redaktionell stöttepelare.
Hans efterträdare Monika Eriksson, Brita Carlsson och Ingegerd Paulsson ska försöka axla Hans Billmans mantel. De vill bilda ett redaktionstriumvirat.



– Vi tre ska träffas i augusti, titta igenom årets upplaga och sedan ska vi försöka spana och planera för nästa årsskrift år 2011. Och vi hoppas verkligen att Hans Billman inte överger oss helt och hållet, säger Monika Eriksson som till yrket varit lärare och nu är sagotant och guide på sagomuseet i Ljungby.
Tingsås hembygdsförenings Årsskrift kommer ut vartannat år sedan 1959. Då var det eldsjälen Arnold Johansson som hade sammanställt första skriften som redaktör. Och det gjorde han fram till 1997 då han 84 år gammal tyckte det var dags för någon ny att träda in.



Efterträdaren blev Tingsryds kommuns förre kulturchef (jo titeln var sådan) Hans Billman.
– Jag hade suttit med i redaktionskommittén sedan 1977. Min första årsskrift som redaktör kom ut 1999. Det är mycket pyssel och arbete med att sammanställa en bok. Det finns så mycket material som många skickar in, säger han.
Självklart lovar han att ge stöd åt de nya redaktörerna. Inte minst för att det redan finns material som kommer att ingå i nästa upplaga om två år. Men att träder tillbaka står fast.



– Någon gång ska man lägga av, säger Hans Billman.
Ur nya årsskriften rekommenderar han läsning av "Tjejer som vågar" vilket är tre berättelser av tre unga kvinnor.
Maria Arvidsson, som läser till civilingenjör vid Chalmers i Göteborg, skriver i brevform om en äventyrlig resa på Island.



Maria Bännstrand berättar om hur hon utbildade sig till sjökapten på högskolan i Kalmar och sedan arbetade som styrman och överstyrman på Broströms olje- och kemikalietankers.
Man kan också följa Åsa Carlqvists snirkliga väg som efter sex års studier i språk och personalvetenskap ledde henne via en stålfabrik till ett treårigt FN-uppdrag i Sydamerika.
Monika Eriksson har en annan favorit.



– Järnpelaren från Stenfors! På Tingsryds kyrkogård finns en pelare av gjutgods, på toppen finns en urna och nedtill en platta där det står Carolina Westman, 1806, Stenfors. I årsskriften finns berättelsen om vem Carolina Westman var. En riktig kärlekshistoria, tycker Monika Eriksson.
Den som inte vill vänta till på måndag när hembygdsföreningen börjar sälja sin årsskrift på Tingsrydsmarknaden, kan gå med på söndagens kyrkogårdsvandring.
– Vi berättar om människorna som ligger begravda där.