Många skulle kalla det ett skitjobb. Leif Dahl ska besiktiga runt 2 000 enskilda avloppsanläggningar i kommunen under de närmaste åren. För att se om de fyller dagens krav så de inte påverkar miljön.

Nu kallar Leif Dahl det själv inte ett skitjobb. Han ser sig själv mer som en missionär som vill berätta för fastighetsägaren hur det är och ska vara.
Kommunen har bestämt att alla privata avloppsanläggningar ska besiktigas för att få ett grepp om hur bra eller dåliga de är. Leif Dahl har jobbat med samma sak i Växjö kommun tidigare och började sitt jobb i Tingsryd för en dryg månad sedan.


- Det var i Växjö som arbetsmodellen växte fram. Där tittade vi på 2 500 fastigheter, här i Tingsryd handlar det om 2 000. Resultatet från Växjö var att ungefär hälften behövde någon form av åtgärd. De första resultaten i Tingsryd pekar på samma sak, säger Leif Dahl.
En förmiddag kör han till Hensmåla för att kolla upp några fastigheter. Den första ligger strax utanför tätorten. Leif Dahl tar sitt bräckjärn och går in i trädgården. Han knackar på och Stefan Holmberg kommer ut.
- Jag är här för att titta på din avloppsanläggning, säger Leif Dahl.
- Ja, den finns där någonstans, jag vet inte så noga, säger Stefan Holmberg och slår ut med armen mot gräsmattan.


De bägge går fram till två brunnslock och Leif tar med hjälp av bräckjärnet av det ena locket.
- Jaha här fanns det en trekammarbrunn av plast vilket tyder på att den är ganska ny. Ja det här ser bra ut, du kan sova lugnt, säger Leif Dahl.
- Känns skönt, svarar Stefan.
Leif Dahl sätter sig i bilen för att köra till nästa fastighet och en ny besiktning. Han hinner med en fyra-fem per dag. På eftermiddagen ska han skriva besiktningsprotokoll. Sedan blir det andra som tar ställning om det behövs en åtgärd eller inte.
- Det som avgör vad som ska göras och hur snabbt är var fastigheten ligger. Ligger den nära en sjö eller ett skyddsvärt område så är det högre prioritering på åtgärder snabbt än om fastigheten ligger ensamt mitt i skogen, säger Leif Dahl.


- Det är fastighetsägaren skyldighet att veta vad han har på sin tomt. Det skiljer en del mellan fastighetsägarna. Tyskarna har allting klart för sig. De står och väntar, har tagit av locket och vet allting. Däremot svenskarna är mer svävande, som han i Hensmåla. Men folk är miljömedvetna och har inga större invändningar. Ofta känner de till att inte allt står rätt till. Under de år jag har hållit på med det här så har jag inte mött en enda som varit avigt inställd, berättar Leif Dahl.
De fastigheter som Leif Dahl kommer att kontrollera är de som byggts före år 2 000. Efter det har kommunen kontroll på hur det står till. Det finns fastigheter som har avloppet rakt ut i ett dike. Inte många men vid kontrollen i Tingsås socken hittades två. De har fått brev om vad de ska göra.
- Den typen av avlopp vill vi inte ha. Då kommer forsfor och kväve rakt ut i naturen och bidar till övergödningen, säger Leif Dahl.