Haa det allt gaott hål pao håsefötet? Det är en av många meningar som får en förklaring i en ny dialektsamling.

Inför ett jubileum upptäckte Almundsrydshembygdsföreningen att man hade en dialektordssamling från 1939 i sin ägo. Den hade blivit undanstoppad för att räddas från slitage och från att blekna bort.

- Vi i hembygdsföreningen tog initiativ till att få det maskinskrivet medan det fortfarande finns 70 till 90-åringar kvar i livet som kunde förstå och läsa vad som stod i den, säger Sten-Inge Gustafsson som är studieorganisatör i föreningen.

Den ursprungliga samlingen var nedtecknad av Hugo K:son Bengtsson från Siggaboda.

- Arbetet gick i stå på grund av sjukdom och arbetet blev klart 1944, berättar Sten-Inge som även deltog i studiecirkeln anordnad genom studieförbundet Vuxenskolan.

Att tyda vad som stod i samlingen trodde Sten-Inge skulle bli svårt.

- Vi är lite förvånade att vi lyckats lösa detta på åtta, nio sammankomster. Det såg rätt omöjligt ut. Vi trodde det skulle ta minst tre vintrar, berättar han.

Men när gruppen om nio personer började ut- tyda orden blev det allt lättare. Minnen av uttryck som far eller mormor använt gjorde sig påminda.

- Men jag som kommer tre mil norrut hade svårt att förstå vissa ord och vissa kommer nog inte att hålla med om att man sa så här. Den här samlingen gäller för just Almundsryd. Hur man pratade med dialekt kunde skilja mycket mellan byarna, speciellt här i gränstrakterna, menar Sten-Inge.

Alla ord, runt 700 stycken, finns nu instoppade i en presentationspärm och kommer att kunna visas och vara tillgänglig i samband med att föreningen håller hembygdsstugorna öppna.

Har det redan gått hål på strumpfoten? lyder en av meningarna som nu blivit läsbar igen.