Matupproret i Tingsryd, med Yvonne Dalin-Volsing och Annelise Hed i spetsen, hade i går bjudit in Camilla Sparring för att föreläsa för kommunpolitiker och allmänheten i Dackeskolans aula.

– På det här sättet hoppas vi få politikerna att lyssna på oss. Det är alltid bra att ta in en kunnig person utifrån, säger Annelise Hed, som representerar Miljöpartiet, som tillsammans med flera företag i Tingsryd sponsrar föreläsningen.
Hon har själv varit distriktssköterska i 25 år och träffar många äldre i deras vardag.
– Jag har inte träffat någon som tycker att det här med kylmat är en bra idé. Både jag och Yvonne Dalin-Volsing får många samtal från personer som uppmuntrar oss att fortsätta kämpa, det känns bra.
Matupproret i Tingsryd startade med anledning av kommunfullmäktiges beslut att gå över till så kallad kylmat från storkök till barnomsorg, skola och äldreomsorg.
Kvällens föreläsare, Camilla Sparring, startade redan för drygt två år sedan ett eget matuppror, Camillas Matuppror. Hon kommer från Svärdsjö i Falu kommun. Där finns redan ett liknande storkök för kylmat i drift. Nackdelarna hon ser är många.
– Kylmat bibehåller inte sin näring, som vissa hävdar. Och det går inte att laga mat från grunden i ett sådant storkök, säger hon.
Hon framhåller också vikten av matglädje och att mat måste få kosta.
– Det viktigaste med mat är att den smakar bra, annars hamnar den aldrig ens i magen, kastad mat är dyr mat.
Att det skulle vara dyrt med lokalproducerad mat menar hon inte stämmer.
– Jag vet att det går att laga en portion med lokala och ekologiska råvaror för åtta kronor. Jämför det med en portion som tillagas i storköket i Falun och kostar 38 kronor.
– Kommunen måste föregå med gott exempel. Det handlar bara om ekonomi men problemet är att de som fattar besluten oftast inte kan något alls om mat och matlagning, menar Camilla Sparring.
I publiken fanns både politiker och intresserade från allmänheten. Sigbritt Mattsson och Ingalill Sjöholm har båda arbetat inom äldreomsorgen.
– Det ska vara varm mat. Vi kan inte förstå det här. Andra kommuner har ju testat och gått tillbaka till det gamla. Varför undersöker man inte vad det beror på, säger Sigbritt Mattsson.
– Och så tänker man ju på barnen, våra barnbarn, att de ska få växa upp med bra mat, tillägger Ingalill Sjöholm.