Friskolan i Älghult och de föräldrakooperativa förskolorna i Lenhovda och Åseda har överklagat kommunens bidragsbeslut till länsrätten.

Efter ett riksdagsbeslut 10 juni i fjol ska alla skolor i Sverige ha samma ekonomiska förutsättningar, oavsett om det är kommunen eller någon annan som är huvudman. De nya bestämmelserna ska tillämpas från och med 2010.
Med utgångspunkt i de nya bestämmelserna har Uppvidinge kommuns barn- och utbildningsnämnd räknat fram vad kommunens kostnader per elev är under 2010, och lika mycket ska betalas ut per barn, till de föräldrakooperativa förskolorna och friskolan.
När det gäller lokalkostnader har kommunen dock bestämt sig för att inte basera bidraget på den genomsnittskostnad som kommunen har per barn i sina skollokaler. Det är annars den huvudregel som ska gälla, enligt de nya bestämmelserna. Istället har barn- och utbildningsnämnden bestämt att kommunen ska stå för de faktiska lokalkostnaderna, upp till den genomsnittliga nivån.
Bestämmelserna säger att man i undantagsfall kan gå ifrån huvudregeln om att ha den genomsnittliga lokalkostnaden som bidragsnivå, och det är detta som Uppvidinge kommun tagit fasta på.
– Vi har bedömt att kostnaderna för deras lokaler är betydligt lägre än kommunens och att det därmed finns särskilda skäl att inte betala ut efter genomsnittet, förklarar barn- och utbildningschefen Anders Käll.
Det återstår att se vad länsrätten säger om denna bedömning. Dit har barn- och utbildningsnämndens beslut överklagats av såväl föräldrakooperativet Juvelen i Lenhovda som föräldrakooperativet Familjelyckan i Åseda och Fria 48:ans ekonomiska förening i Älghult.
De anser att kommunen dels varit alltför otydlig med att redovisa hur man kommit fram till de aktuella bidragsnivåerna och att kommunen gjort fel när den valt att frångå huvudregeln om lokalkostnader. Friskolan i Älghult påpekar i sitt överklagande dessutom att kommunen räknat fel när det gäller kostnader för skolsköterska.