Hemma dömer de derbyn inför en publik på 80?000 där ett enda felbeslut kan betyda livsfara. I två veckor har de nu dömt matcher i Sverige, en resa som avslutades i Vislanda med fotbollens dag.

-Sverige är vårt andra favoritland nu. Det är jättefint, berättar Joseph Ishimanga och Mao Niangu från Kongo genom tolken Sony Ngimbi.
Det är Alvestadomarna Håkan Brundin och Phlogy Ludiongos biståndsprojekt, där de bland annat samlat ihop 180 set med domarkläder till Kongo, som skapat möjligheten för de kongolesiska domarna Joseph Ishimanga och Mao Niangu att komma till Sverige. Under två veckor har de varit på besök i Sverige och bland annat som första utomnordiska domare fått döma i Gothia Cup.
-Det var jättestort, större än att döma hemma i Kongo. Att få bära fair play-flaggan på invigningen var en stor heder, säger Joseph.
I Kongo är de domare på allra högsta nivån och dömer bland annat huvudstadens två bittra rivaler. Matcher, som inför 80?000 på läktaren, skiljer sig mycket från den svenska fotbollen.
-Publiken är så lugn och sansad här. I Kongo tolererar de inte så mycket, säger Mao.
-?Om deras lag förlorar så kan de jaga dig hela vägen hem, förklarar Joseph.

Det låter som ni kan riskera livet, är det värt det?

-Risken finns, men vi vill inte ge upp fotbollen.
Trots riskerna så är villkoren för en domare i Kongo svåra. Lönen är inte mer än 10 dollar för en match i högstaligan och då är det inte tal om reseersättningar.
Innan de ska åka hem till Kinshasa dömer de matchen mellan Vislanda och Malmölaget Minnesberg under fotbollens dag på Tallevi. I en regnig match blir de många tuffa glidtacklingar men Joseph som är huvuddomare håller en bra nivå matchen igenom och dömer bland annat ut två gula kort och en straffspark.
-Det gick bra. Straffsparken var solklar, killen som fick gult kort erkände till och med att det var straff, säger Joseph.
Även spelarna var nöjda med domarnivån.
-De var bra. Visst kan de göra fel i bland men inte alls lika mycket fel som vi, skrattar Christian Lundberg och Mikael Ragnarsson i hemmalaget.
När de båda domarna åker hem bär de med sig många historier och intryck från det lilla landet i norr.
-Alla är så gästvänliga. Men det bästa är det goda kaffet, säger Joseph och skrattar.
–örsta gången jag drack kaffet här kunde jag inte sova på två dagar.
Håkan Brundin hoppas nu att man ska kunna upprepa den här satsningen även nästa år.
-?Man märker faktiskt hur de har utvecklats sitt dömande på de här veckorna, säger han.