Visa endast rubriker

Fara för fågellivet i Helgasjön

Antalet fåglar har sjunkit drastiskt i flera sjöar runt Växjö. I Helgasjön har situationen inte inventerats, men många experter är oroliga. – Det är något som inte stämmer här, säger Mikael Persson på Kronobergs ornitologiska förening.

Mikael Persson har fågelskådat i Växjötrakten hela livet. Men precis som många andra fågelfantaster söker han sig alltmer sällan till Helgasjön. Anledningen är enkel.
– Man ser helt enkelt inte lika många roliga fåglar längre.
För de fågelskådare som rör sig runt Helgasjön är det tydligt att antalet fåglar inte är vad det en gång har varit. Mest oroande är storlommens situation, enligt Mikael Persson. Många andra fåglar minskar lika mycket, men Kronoberg har ett av de bästa bestånden av storlom i hela världen.
Storlom är, enligt Mikael Persson, så pass störningskänslig att man kan läsa av problem som finns i en region genom att titta på dess välmående.
– Händer det dem något så brukar det drabba oss människor också, säger han.
För andra fågelarter i Helgasjön är situationen lika illa. Bland annat storskrake och rödsnäppa är på väg att försvinna helt. De arterna är rödlistade. Även gråtrut och fisktärna hör till de hotade. Men vissa fåglar mår bra, av exempelvis fiskgjuse har ingen tydlig minskning skett.
Helgasjöns fågelliv har inte inventerats.
– Men det är en magkänsla man har att fler och fler försvinner, säger Mikael Persson.
I närliggande sjöar har inventeringar gjorts. Där har resultaten visat på en förödande situation för vissa fågelarter. I Åsnen har antalet par av sjöfågel minskat med 45 procent sedan 1976. Storlom, skäggdopping, storskrake och småskrake har där minskat med två tredje- delar. I Vederslövssjön fanns år 1985 sju till nio par av storlom. I år kunde bara två tre par hittas.
– Det bör betyda att läget är detsamma i Helgasjön, säger Mikael Persson.
Troligen finns alltså anledning till oro. Men det finns inga planer på inventering.
– Vi har tyvärr inte de ekonomiska medlen, säger Helene Pettersson på länsstyrelsen.
Varför fåglarna minskar i antal vet man ännu inte. Men gemensamt för de fåglar som håller på att försvinna är att de dyker djupt för att fånga fisk. Därför är det högst troligt att det har att göra med att sikten under vattnet har försämrats, och att fåglarna inte ser fisken. Sjöarna i Kronoberg blir allt brunare. Det beror troligen på att humus frigörs i närliggande mark och hamnar i sjön. Humus är en typ av lösta organiska föreningar av växt- och djurrester. Skälen till att humus frigörs är fortfarande under utredning, men det kan bero på ett varmare klimat.
Storlommen har även andra problem. Legenden om arten säger att Gud skapade alla fåglar, sedan skapade djävulen storlommen. När den flög iväg upptäckte djävulen att han hade glömt att sätta ben på sin skapelse. Därför kastade han ett par efter fågeln, som hamnade väldigt långt bak.
Om man tror på den historien eller inte är givetvis upp till var och en. Men sant är att storlommens ben sitter ovanligt långt bak på kroppen. Därför har den svårt att röra sig på land, och bygger bo väldigt nära strandkanten. Om en motorbåt åker förbi kan svallvågorna lätt skölja över och spola bort fågelboet, ofta med ägg eller ungar i.
–?Då blir det som för människor. Om man inte har någonstans att bo och inget jobb så är det svårt att klara sig, säger Mikael Persson.
I Helgasjön finns inga fågelskyddsområden, och inte heller några hastighetsbegränsningar för båt- trafiken från vare sig länsstyrelsen eller kommunen.
Enligt Helene Pettersson beror det på att de inte känner till några områden i sjön som behöver skyddas.
– Vi har inte bedömt att det finns några speciellt värdefulla naturvärden, säger hon.
Mikael Persson säger att det finns många anledningar till att bevara fågelarter. Dels för att han tycker att Kronoberg har ett internationellt ansvar för att rädda storlommen. Och på sikt kanske den kan locka turister. Men han säger också att fåglar ska bevaras för att man aldrig vet vad de betyder för ekosystemet, och att människor ska värna om andra arter.
– Det är inte för sent att rädda Helgasjöns fåglar än, men om vi inte gör något kan det bli riktigt illa, säger han.