– Barn i förskolan blir väldigt kartlagda i dag jämfört med för tio år sedan. Ibland även bedömda, säger Lena M Olsson från Skolverket.
I en utvärdering av förskolereformen varnar man för här utvecklingen.

Sedan förskolereformen för tio år sedan har förskolan generellt utvecklats positivt, enligt Skolverkets bedömning. Det pedagogiska innehållet har förstärkts och statusen höjts.
Men Skolverket höjer varningsflagg för att barnens prestationer bedöms allt mer. Förskolan har blivit alltför lik skolan och det är en utveckling man inte vill se.
– I förskolans läroplan finns ingen kursplan med detaljerade mål, som inom skolan. Eftersom det inte finns fastställda mål, kan man heller inte göra en utvärdering, säger Lena M Olsson.
Det är självklart att förskolan har en pedagogisk uppgift, menar hon, men den ska utgå från barnens eget intresse och initiativ.
Många kommuner, däribland Växjö, har centrala beslut om att använda individuella utvecklingsplaner (IUP) även i förskolan. Ofta behandlas många aspekter av barns utveckling i de förekommande mallarna.
– Forskningen visar att individuella utvecklingsplaner tenderar att bli betygsliknande och innehålla personliga omdömen. Vi måste vara vaksamma på detta och det finns all anledning att diskutera de här frågorna.
Barn i de här åldrarna utvecklas språngvis och ett test eller en enkel checklista vid ett enstaka tillfälle kan ge en helt felaktig bild, anser Lena M Olsson.
– Förskolebarnen är oerhört kartlagda, ibland på detaljnivå. Det är allt från enkla checklistor med "kan" eller "kan inte", till mer avancerade bedömningsmetoder.
Många av dessa bedömningsmaterial förknippas med kommunernas satsningar på språk- och språkutveckling, ett område som prioriteras på olika sätt. En konsekvens som lyfts fram i Skolverkets rapport, är att personalen blivit mer observant på barnens språkliga utveckling, men också att enskilda barns prestationer i praktiken blir föremål för bedömning.
– Att följa ett barns utveckling är en sak, att bedöma en annan.
I Växjö kommun använder man individuella utvecklingsplaner även i förskolan, det står i den kommunala skolplanen. Enligt Mia Granqvist, verksamhetschef på skol- och barnomsorgsförvaltningen, är inte avsikten att utvärdera individen, utan verksamheten.
Beslutet att införa individuella utvecklingsplaner även i förskolan blev starten på en bra diskussion inom hur man ska hantera det här. Bland annat använder man ett analysverktyg, Rus, för att bättre kunna skärskåda den egna verksamheten.
– Även om vi inte gör bedömningar, så observerar vi barnen för att kunna se till varje barns behov. Barnen får inte bli en enhetlig massa, säger Mia Granqvist.

Prickar ni av vad barnen kan och inte kan?

– Det blir mindre och mindre. Vi var på väg mot en sådan utveckling, men det försvinner allt mer.
– När jag såg Skolverkets rapport blev jag glad. Tittar man på vår verksamhet så vände vi riktning för två, tre år sedan.