Patienter som skadar sig själva gör det mer sällan och med mindre allvarliga skador. En del slutar helt med sitt beteende. DBT-behandlingar inom psykiatrin i Kronoberg har gett påtagliga resultat.

DBT – dialektisk beteendeterapi – kan vara ett hjälpmedel för självdestruktiva personer som har svårt att hantera känslosvängningar och vars vardag blir kaotisk. Det ger patienten verktyg att hantera sin ångest och stå ut även när det känns svårt. Inom landstinget i Kronoberg ser man positiva effekter, både inom barn- och vuxenpsykiatrin.

– En självskadefri vardag är prio 1 för oss och många som fullföljt behandlingen har blivit symptomfria. Det innebär inte att allt är bra, men de fortsätter inte att skada sig, säger psykologen Emma Lindeblad.

– Det handlar mycket om att ha en helhetstanke med patienten. Att skada sig är bara en del av en problematik som kan yttra sig på olika sätt, till exempel i ätstörningar eller depressioner, säger kuratorn Sandor Eriksson.

Sandor Eriksson och Emma Lindeblad är två av fem behandlare i DBT-teamet på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö. De har arbetat tillsammans i två och ett halvt år och i dag är cirka 15 ungdomar aktuella för DBT.

Även inom vuxenpsykiatrin har ett DBT-team varit i gång sedan 2008, även där med positiva erfarenheter.

– Vi ser att vi möter framgång, men man måste ha tiden på sin sida. Våra patienter har hållit på med sitt beteende längre än BUP-patienterna, säger Lena Ingemarsson, chef för vuxenpsykiatrins vårdenhet 24.

Där mäter man självdestruktiviteten hos patienterna, både i antal och grad och ser en märkbar trend.

– Allvarlighetsgraden minskar påtagligt och även antalet tillfällen där man skadar sig minskar något, säger Lena Ingemarsson.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin håller man sig strikt till det som kallas standard-DBT. Där måste alla delar som ingår i behandlingsmetoden vara med och avtal skriva med patienten om vad han eller hon måste göra. När det gäller vuxna är det ett avtal på minst ett år, för BUP-patienter mellan 14 och 18 år gäller sex månader. Eftersom det är unga människor är det också viktigt att anhöriga är med på noterna.

– Det är en krävande behandling. Patienten kommer till oss två gånger i veckan och har dessutom hemuppgifter, förklarar Emma Lindeblad.

På vårdenhet 24 används standard-DBT, men också en 20-veckors DBT-inriktning med individuell behandlare och gruppdeltagande två gånger i veckan.

– Då får de en chans att smaka på DBT. Vi har många unga hos oss också, medelåldern är 22,3 år, och det kan vara svårt att knyta upp dem för ett helt år. För vissa kan 20 veckor vara nog för att de ska kunna hantera sitt liv på ett annat sätt, säger Lena Ingemarsson.

Både svenska och utländska studier visar att dialektisk beteendeterapi varit framgångsrik, och metoden har många förespråkare. Samtidigt vet man att trender i vården brukar komma och gå.

– Jag tror DBT lever vidare, men den kommer att förfinas och förändras och om 50 år kommer vi säkert att ha förkastat delar av den, säger Lena Ingemarsson.

Sandor Eriksson och Emma Lindeblad är inne på samma linje. Fortsätter man att visa goda resultat lär metoden bli kvar.

– Men det kan ju komma något som är ännu bättre och det hoppas man ju alltid för patienternas skull. Alla blir inte hjälpta av det här, säger Sandor Eriksson.