Landets miljöåklagare väckte under fjolåret i genomsnitt enbart sex åtal och utfärdade sex strafförelägganden för miljöbrott.

Det visar statistik som åklagarmyndigheten tagit fram på Smålandspostens begäran.
– Ett av syftena med att bilda den nya riksenheten var just att fler personer skall lagföras, säger chefsåklagare Mats Palm som leder Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö som bildades vid årsskiftet.



Han konstaterar att miljöåklagarnas siffror för 2008 var alldeles för låga och att allt fler miljöbrottslingar ställts till svars sedan riksenheten bildades.
Åklagarmyndighetens egen statistik är alltså ingen munter läsning för de 24 specialiståklagarna som under 2008 arbetade med inriktning på miljöbrott.
Tillsammans väckte landets miljöåklagare 139 åtal, av dem gällde 31 miljöbrott eller grovt miljöbrott. Hela 57 av åtalen rubricerades som otillåten miljöverksamhet eller nedskräpning.
Åklagarna skrev även ut 137 strafförelägganden och jobbade med omkring 35 fall som slutade med företagsbot. När det gäller just företagsbot finns det ingen tydlig statistik utan siffran är en kvalificerad uppskattning av chefs­åklagare Mats Palm.



Miljöåklagare arbetar, till skillnad från exempelvis åklagare som handlägger ungdomsmål, utan formell tidspress förutom att brottet inte skall preskriberas. Men i 59 fall under fjolåret avskrevs miljö­ärenden ändå på grund av preskription.
I miljömål förekommer det i princip aldrig att misstänkta sitter häktade. Det låga antalet åtal gör också att det blir förhållandevis mycket få förhandlingsdagar i domstol för en miljöåklagare.



Kan bristen på tidspress vara en orsak till det låga antalet åtal och strafförelägganden ?

– Nej, svarar Mats Palm som i stället framhåller att miljöåklagare oftast dragits till annan verksamhet när resurserna på en åklagarkammare varit för små.
En annan orsak anser han vara att miljöbrott inte har någon hög prioritet hos polisen. Mats Palm hävdar att miljöåklagarna i och med den nya enheten kan koncentrera sig på att handlägga just miljöbrott. Samtidigt som enheten bildades minskade också antalet miljöåklagare med en handfull tjänster.
– Jag har mycket stora förhoppningar på den nya organisationen och vi skall göra en första utvärdering redan vid halvårsskiftet. Vi måste få betydligt mer fokus på allvarlig miljöbrottslighet än vad som tidigare varit fallet.



Nedskräpning tillhör de enklaste miljöbrotten, och kräver knappast juridisk specialistkompetens, liksom företags avsaknad av olika tillstånd men stod under fjolåret ändå för en stor del av fallen som ledde någonstans.
– Om inte lagstiftningen ändrats, så att fler nedskräpningar numera klassas som miljöbrott, tycker jag inte att de ärendena över huvud taget skulle ha handlagts av miljöåklagare. Exempelvis en bil som ställs ut i skogen kan efter lagändringen bli ett miljöbrott, säger Mats Palm.