I flera år hade de trott att de bodde i Flädingsmåla. Av en slump upptäcktes dock att byn på kartan kallades Hönemåla. Men bara där.
Så lantmäteriet har nu låtit ändra på detta.

– Vi är glada att byn även officiellt numera heter Flädingsmåla. Våra enskilda fastigheter heter ju också så, säger Carl-Johan Diesner och Lars-Åke Hultgren.

Byn finns tre kilometer sydost om Lessebo. Deras fastigheter ligger nära varandra, bara några meter från sjön Läen. Carl-Johan Diesner bor där året runt medan Lars-Åke Hultgren och makan Kerstin Holm, bosatta i Göteborg, tillbringar hälften av sin tid där. I byn finns en bit bort men även de med sjönära läge ytterligare två fastigheter, Karlsborg och Sjöholmen.

– Flädingsmåla är ett mycket vackrare namn än Hönemåla, tycker Diesner och Hultgren.

I februari 2007 enades de om att få en ändring till stånd. Ett kortfattat mejl skrevs till Lantmäteriet där de undrade vem som tagit beslutet om namnbytet samtidigt som de framförde önskemål om att namnet Flädingsmåla skulle behållas.

Två år senare svarade Lantmäteriet, och gav dem rätt. I beslutet finns också en två sidor lång historia om byns namn, från 1599 och framåt. Där konstateras att Flädingsmåla i huvudsak varit den gängse benämningen på byn, dock med lite olika stavning.

Namnet Hönemåla tycks dock ha levt parallellt, och finns belagt bland annat i en husförhörslängd från början av 1700-talet. I en uppgift från 1935 uppges Flädingsmåla heta Hönemåla. I samband med att en modern ekonomisk karta gjordes 1949 uppgav också en fastighetsägare att hans gård kallades Hönemåla. Tydligen var det så hela byn fick sitt officiella namn.

Frågan om den aktuella namnändringen har även diskuterats med Institutet för språk och folkminnen, som inte haft något att invända. Även Ljuders hembygdsförening har tillfrågats och sagt ja.

Vad betyder då fläding?

– Vi vet inte det. Kanske fanns det mycket fläder här förr, gissar Diesner och Hultgren.

Lars-Åke Hultgren är född och uppvuxen i Lessebo men har inga rötter i just Flädingsmåla. Han har dock forskat en hel del i byns historia. Från 1750-talet och framåt vet han vilka som bott på de olika gårdarna.

– Nästa vinter får jag ta reda på dem som funnits här före den tiden. Nu är det mycket uppvuxet här men jag har också tagit reda på var odlingarna låg innan allt växte igen, säger Hultgren, som haft sitt fritidsboende i byn sedan 1985.

Vyn i byn blev större när Carl-Johan Diesner flyttade dit år 2000. Med två nordsvenskar hålls landskapet öppet.

– Vi är så nöjda nu i vår lilla by. Jag önskar bara att det fanns fler permanentboende här, säger han.