Visa endast rubriker

Brister i vården av psykiskt funktionshindrade

Några saknar bostad, majoriteten är arbetslösa och många saknar någonstans att träffa andra människor. Så ser det ut för människor med psykiskt funktionshinder i Lessebo kommun.

För att bättre kunna hjälpa, stötta och vårda personer med psykiska funktionshinder, med eller utan missbruk, har Lessebo kommun valt att göra en kartläggning av hur många det finns i kommunen och vilka behov de har.

Anna Maria Lindblom har jobbat med att samla in information och sammanställa det till en rapport. Informationen har hon fått genom enkäter som personer med psykiska funktionshinder, och den personal som kommer i kontakt med dem, har fått fylla i. Enkätsvaren visar att det i Lessebo kommun finns 102 personer som har ett psykiskt funktionshinder med eller utan missbruk. Det är ganska många sett till genomsnittet i hela Sverige. Av dessa saknar fem personer bostad, vilket är många för att vara en så liten kommun som Lessebo. Dock bor ingen på gatan utan hemma hos andra människor.



I sin rapport konstaterar Anna Maria hur verkligheten ser ut. Vad som sedan ska göras för att förbättra situationen är upp till politikerna och tjänstemännen. Kartläggningen visar att det finns mycket som fungerar och är bra men också mycket som brister och behöver åtgärdas. Till exempel har en fjärdedel av de psykiskt funktionshindrade stöd och hjälp i vardagen i sitt hem i form av boendestöd. Men lika många till saknar boendestöd trots att de skulle behöva det. Av dessa 102 personer är 68 arbetslösa och tre av tio har ingen arbetsträning eller arbetsrehabilitering. Knappt hälften har någon form av psykiatrisk vård från kommun eller landsting, medan drygt 20 personer helt saknar sådana åtgärder trots att de behöver dem. Av dem som har ett missbruk i kombination med sitt funktionshinder har två av tio inte fått stöd för att avsluta sitt missbruk.



Kartläggningen ska ligga till grund för att en så kallad verksamhetsplan tas fram. Socialstyrelsen rekommenderar att varje kommun har en sådan plan, men Lessebo kommun har ingen. I verksamhetsplanen ska det stå vilka behov det finns av stöd på olika sätt eller till exempel fritidsaktiviteter för psykiskt funktionshindrade.

– Det saknas kunskap om hur samhället kan hjälpa dessa personer för att få ett bättre socialt och berikat liv, berättar Anna Maria Lindblom.

Hon hoppas att kartläggningen ska leda till forskning om hur psykiskt funktionshindrade kan bli mer delaktiga i samhället.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen skyldighet att ha så kallad uppsökande verksamhet. Lessebo kommuns socialförvaltning skulle alltså leta rätt på dem som behöver hjälp, men det arbetet verkar inte ha fungerat särskilt bra med tanke på hur verkligheten ser ut. Det ska även vara lätt att få tag i information om vart man kan vända sig om man till exempel har ett psykiskt funktionshinder. Anna Maria Lindblom ska arbeta med att ta fram informationsbroschyrer samt även lägga ut information på internet.