Visa endast rubriker

Bottenplacering i skolrankning

Plats 281 av 290.
Lessebo är en av landets sämsta skolkommuner enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) senaste rankning. Men ljuspunkter finns; niorna är bäst i landet i engelska.

Lessebo kommun har senaste året hamnat nära botten i flera rankningar när det gäller grundskolan. Dessa bygger i sin tur på i stort sett samma statistik, som dykt upp i olika sammanhang. Exempelvis presenterade i början av året Föräldraalliansen sin rankning av landets skolor utifrån siffror från Skolverket.
SKL:s rapport Grundskolan 2010 – öppna jämförelser innehåller en mängd statistik, främst fakta om betyg och resultat på nationella prov. Där konstateras bland annat att i Lessebo bara två av tre elever uppnått målen i samtliga ämnen, vilket redogjordes för förra veckan, och att många saknar godkänt i matematik, vilket också presenterats tidigare.
– Matten är vårt stora bekymmer. Tjejerna ligger över riksnormen men killarna rejält under, säger utbildningschef Carl-Axel Hallberg.
Fler dystra siffror är att endast tre av fyra elever som gick ut Bikupan vårterminen 2009 hade behörighet att söka till gymnasiet. Det är en orsak till att Lessebo placeras långt ner på listan.
– Där undrar jag om alla kommuner var helt ärliga när man skickade in sin statistik, fortsätter Hallberg.
Han har jämfört med andra kommuner som också har många, unga nyanlända flyktingar och asylsökande. Dessa ungdomar från bland annat Irak och Somalia hamnar här i utbildningssystemet. Men har naturligtvis svårt att snabbt visa upp goda betygsresultat, främst på grund av språket.
– Vi kan ha en kille från Irak som bara har godkänt i idrott. Men vi redovisar ju alla ämnen han läser, och utan godkända resultat drar det ju ner genomsnittet rejält. I sådana fall undrar jag om alla kommuner gör korrekta redovisningar, säger Hallberg.
Lessebo kommun har det senaste året arbetat för att komma tillrätta med de problem som ändå finns, exempelvis låga betyg och låg lärartäthet. I november 2009 anslog kommunfullmäktige 1,8 miljoner kronor i extramedel, varav en miljon till högstadieskolan Bikupan. Där har satsning skett bland annat på undervisningen i matematik.