Än så länge står äppelträden karga i snölandskapet. Men om ett par månader slår de ut i sedvanlig blomsterprakt, med hjälp av statligt bidrag.

Christer Johansson sköter sin gård Törnabygd, på halvön vid Näckhallsfjorden invid Åsnen, med omsorg. Han tog över föräldragården 1982 där äppel­träden står utspridda på flera platser, på betesvallen och på en egen liten äng några hundra meter bortanför gårdstunet.
15?900 kronor får han i bidrag från länsstyrelsen för att sköta de upp mot 200 äppelträd som han har.
- Det är de vanliga sorterna. En hel del sorter är det, men jag har inte räknat hur många det är, säger han och nämner Ingrid Marie och Cox Orange.
Bidraget från länsstyrelsen är bra för kassan och hjälper till för att skötseln ska fortsätta.
För Christer Johansson är äppelodlingen inte en affärsidé. Han säljer ingenting och besprutar dem inte heller. Trots att det ger små äpplen.
- Det är bättre att inte bespruta. Jag tycker det blir bättre smak så här.
Så skötseln är något av ett hobbyprojekt?
- Ja så är det. Ängen här har slagits i många hundra år tänker jag. Jag slår den med lie varje år och på hösten betar amkor här.
På slåtterängen står 57 av de äppelträd som upptar en del tid av hans tid.
- Jag lägger nog ner tre veckor med att beskära dem. Och sedan får jag stängsla och köra väck riset och ibland nyplantera, säger Christer Johansson.
Äpplena används för husbehov, en del går till fåglar och andra djur.
- Träden börjar bli gamla. Men jag sätter nya vildäpplen som jag ympar lite på varje år.
Han brukar hålla sig till samma sort på varje träd för att inte blanda ihop dem. Sedan skriver han ner vad varje träd har för ympningar.
- Det är lättare att hålla reda på sorterna då.
Hur många kilon brukar det bli per år?
- Det vet jag inte. Det är ju så rysligt olika. Ibland blir det ingenting.
Hur klarar träden kylan som varit i vinter?
- Det går bra. Det har ju inte varit så ruskigt kallt.