Biblioteket är viktigt som kulturspridare. Både för barn och vuxna. Men oron finns för vad som ska hända i framtiden i ekonomiskt svåra tider.

– I bibliotekslagen finns det ingen standardnivå, bara att det ska finnas bibliotek i kommunen, säger Ann-Katrin Ursberg, bibliotekschef i Alvesta.
Hon hoppas att politikerna vill värna om biblioteken men konstaterar samtidigt att neddragningarna på gymnasiet innebär 370 000 kronor mindre per år.
– Det innebär naturligtvis budgetminskningar för oss. En personal försvinner och vi måste minska våra öppettider. Och då räcker det inte med att minska på sommartiderna. I Vislanda sparar man in på timanställd personal och det kan även bli besparingar när det gäller mediaköp, säger Ann-Katrin Ursberg.



I sommar förkortas öppettiderna på huvudbiblioteket i Alvesta. Det handlar inte om så stora besparingar i kronor, endast 22 000.
– I höst rör neddragningarna en kväll i veckan. Jag skulle helst vilja ha en annan lösning. Jag sparar hellre in på sommaren än stänger i höst, säger Ann-Katrin Ursberg.
Men på biblioteket handlar inte allt om ekonomiska neddragningar. Biblioteket är en kulturbärare i samhället och mycket handlar om barnkultur och inte bara om böcker.
– Vi har tidigare haft ansvaret för att ordna teaterföreställningar för barn. Och försöker hitta olika former av föreställningar som kan passa. Men förskolorna och skolan tagit över till viss del, säger Harriet Mårtensson, barnbibliotekarie.
Idag är det mycket TV, film och datorer i barnens vardagsmiljö. Men även teater kan fängsla.
– Ja, när barnen väl är här så gör det det. Men de behöver en ledsagar som tar dem hit. Där är personalen i förskolan och naturligtvis föräldrarna viktiga, Harriet Mårtensson.



Biblioteket har ett stort ansvar för barnkulturen. Och för Harriets del är det viktigt att man tar barnen och deras önskemål med respekt. Bland annat när det gäller inköpen av böcker.
Filialbiblioteken i Grimslöv, Vislanda och Lönashult ligger alla vid skolorna, undantaget är Moheda.
– I Moheda har vi valt att inte integrera biblioteket i skolan. Men jag tror att diskussionen om en integrering av skol- och folkbiblioteket kommer upp igen. Jag är en varm anhängare till integrerade bibliotek, säger Anna-Katrin Ursberg.
– Det finns en risk att barnen tappar det här med böcker. Och läsförmågan är generellt sämre idag än tidigare.
Biblioteket har ett stort ansvar att föra den skrivna kulturen vidare till nya generationer och nya svenskar.



Om biblioteket är en kulturinstitution så är det viktigt att biblioteket får vara en mötesplats. Där folk av alla slag, unga och äldre, kan och får mötas.
– Många kommer till oss för att läsa utländska tidningar främst på internet, vi får mycket frågor och en del kommer och vill använda oss för att träna sin svenska. Vi får lära oss mycket i mötet med människor, säger Harriet Mårtensson.



Att biblioteket erbjuder tidningar och böcker på andra språk är en självklarhet. Men hur är det med spridningen av den svenska kulturen genom böckerna.
– Vi kanske är lite dåliga förvaltare av det. Visst skulle vi kunna göra mycket mer. Det är lätt att visa på att vi ska serva alla på deras eget språk. Men visst kunde vi bli bättre på att visa på det svenska också, säger Harriet Mårtensson.