På måndagen kom domen mot en Älmhultspappa som slog sin dotter. Mannen får lindrigare straff eftersom tingsrätten menar att mannen kommer från en kultur där barnaga är accepterat och tillåtet.
– Ur barnets synvinkel är det inte rätt, säger Olof Hülphers, barnrättsjurist vid Bris.

Smålandsposten berättade under tisdagen om en dom från Växjö tingsrätt där en Älmhultspappa döms till en månads fängelse för att ha misshandlat sin dotter. Pappan ska även betala ett skadestånd till flickan på 30?000 kronor. Men eftersom pappan ”har levt större delen av sitt liv i en kultur där barnaga är accepterat och tillåtet” anser tingsrätten att ”fängelsestraffets längd kan sättas något lägre än vad brottets straffvärde annars motiverar”.

Barnrättsjuristen, Olof Hülphers, vid organisationen Barnens rätt i samhället, Bris, ser en problematik i domstolens resonemang.

– Jag kan förstå att man har resonerat på det sättet. Domstolen har ju möjligheten att förmildra ett straff. Men ur barnets synvinkel är det inte rätt. I grund och botten är det fel med sådana här strafflindringar. Hade det blivit en friande dom hade det varit helt galet, säger han.

Av domen framgår att pappan har slagit sin dotter på rumpan med handen, en pinne eller en kavel vid omkring 20 tillfällen. Pappan har erkänt. Enligt Olof Hülphers är det generellt sett inte vanligt med strafflindring när det har varit frågan om misshandel under en längre tid.

– Däremot kan man se det i domar där det handlar om en örfil vid ett tillfälle. Det är straffbart men då förs diskussionen om att det inte är så farligt, men det är ett absolut förbud och det är det som gäller. Men oftast väljer man böter i de mildare fallen, säger Olof Hülphers, barnrättsjurist vid Bris.

Han tror inte att strafflindringen, som Älmhultspappan fick, får några större konsekvenser. Han grundar sitt resonemang i att det är väldigt tydligt att både psykisk och fysisk misshandel är förbjuden.

– Domstolarna vet det. Men de använder sig av de avvägningar de har rätt till.

Ett uttryckligt förbud mot att utsätta barn för aga eller annan kränkande behandling infördes 1979 i föräldrabalken. Därigenom blev det klarlagt att även lättare handgripliga tillrättavisningar inte är tillåtna. Överträdelse av förbudet kan medföra straff enligt brottsbalkens regler om misshandel.

– Tyvärr finns problemet kvar. Det sker ofta inom hemmets väggar och ingen ser det.

Ett sätt att nå en förbättring är att förändra synen på dem som blir vittnen till en barnmisshandel.

– Det kan vara ett syskon som har sett misshandeln och då ska man se syskonet som ett brottsoffer och inte bara som ett vittne. Då får man bättre verktyg i den fortsatta processen.