Ons, 2010-04-07 07:00
Swedbank riskerar att förlora ytterligare 20 miljoner på Saltöhems-affären. Bostadsrättsföreningarna får nu stöd av konkursförvaltaren för Saltöhem AB, som anser att det de pantsatta lägenheterna tillhör föreningarna.
Tvisten om bostadsrätterna på Saltö fortsätter. Som BLT tidigare har skrivit så ska byggbolaget Saltöhem AB under 2008 ha ingått en överenskommelse med Swedbank för att klara sig ur en momsskuld på cirka 20 miljoner kronor. Genom den skulle Saltöhem få krediter av Swedbank i utbyte mot panträtten till ett antal osålda lägenheter, vars värde motsvarar summan på skulden. Uppgörelsen gjordes under medverkan av bostadsrättsföreningarnas interimsstyrelser där ställföreträdare för Saltöhem ingick, innan bolaget försattes i konkurs. När interimsstyrelserna sedan ersattes av ordinarie styrelser så lämnades ingen information om de pantsatta lägenheterna.
I början av mars valde därför de tre bostadsrättsföreningarna att lämna in en stämningsansökan till Blekinge tingsrätt. De menar att Saltöhem inte hade rätt att träffa uppgörelsen med Swedbank eftersom byggbolaget aldrig ägt några bostadsrätter, utan att lägenheterna tillhör föreningarna. Och de får stöd av konkursförvaltaren för Saltöhem, Hans Elliot.
– Så långt jag kan se är min åsikt densamma som bostadsrättföreningarnas, att det inte finns en giltig pantsättning, men jag är beredd att ändra mina åsikter om det framkommer uppgifter som styrker detta, säger han.
Om tingsrätten slår fast att Saltöhem inte hade rätt att pantsätta de osålda lägenheterna, får bostadsrättsföreningarna pengarna vid en försäljning av lägenheterna. I annat fall tillfaller de Swedbank.– Alldeles oavsett utgången så har konkursboet inget att vinna på saken, säger Hans Elliot och förklarar att inlagan endast är ett förtydligande om att Saltöhem AB:s konkursbo håller sig utanför processen.
Bostadsrättsföreningarnas advokat Torgny Palm tror inte att detta kan påverka utgången i tingsrätten.
– Nej, inte mer än att det ger ett visst stöd för det vi har sagt, men inte så att det är avgörande. Tingsrätten gör ju en egen bedömning, säger han.