Landstinget Blekinge ligger på bottenplats i landet när det gäller att diagnosticera och behandla benskörhet och vill nu skapa en vårdkedja som fungerar.

Hälften av alla kvinnor pch var fjärde man över 50 år drabbas av benskörhet, de flesta får inte ens en diagnos.
I går utbildade Kompetenscentrum landstings- och kommunanställda såväl som ansvariga politiker om benskörhet.
Enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL, ligger Blekinge på sista plats av Sveriges 21 landsting när det gäller upptäckt och behandling.

Vari ligger problemet för Blekinges del?

– Det är en ganska ny sjukdom som man tidigare varken har kunnat ställa diagnos på eller behandla. Då blir den inte särskilt intressant, förklarar Dan Vest.
– När jag läste medicin för tjugo år sedan talades det inte alls om benskörhet.
Så sent som för tre år sedan skaffade Blekingesjukhuset sin första bentäthetsmätare, ett måste för att kunna ställa diagnos.
Professor Mattias Lorentzon från Göteborg är expert på sjukdomen.

Vilken är utmaningen för Blekinge?

– Att få igång en fungerande vårdkedja, svarar han utan att tveka.
– Blekinge är ett eftersatt län. Det gäller att få resurser både på akuten och ortopeden om man vill lyckas. Det kräver pengar. Samhällsekonomiskt är det väldigt lönsamt att behandla benskörhet.