Tors, 2009-10-29 08:00

Robin Lindman, 16 år, skulle svänga vänster med mopeden när en skåpbil körde in i hans sida. När han vaknar till ser han en större lastbil köra rakt mot honom men Robin lyckas precis kasta sig av vägen innan mopeden krossas. Eftersom hans pappa gjorde en egen brottsplatsundersökning kommer polisutredningen nu tas upp igen.
På väg 122 ska Robin Lindman göra en vänstersväng vid Måstad. Han signalerade genom att sträcka ut armen och la sig så nära vägens mitt som möjligt för att bilen bakom skulle kunna köra om.
– Jag trodde han skulle köra om på min högra sida. Jag blev förvånad när hans backspegel i stället körde in i min vänstra sida, säger Robin Lindman, om vad som hände på kvällen den 12 oktober.
Robin föll i marken och när han vaknar till igen ser han hur en stor lastbil kommer bara 20 meter bort. Han hinner precis kasta sig ur vägen innan lastbilen krossar mopeden.
Robin opererades i åtta timmar och fick ligga i åtta dagar på sjukhuset. Han kommer för alltid ha minskad rörlighet och det är inte säkert att han kommer få tillbaka känseln.
Bo Lindman känner sig nonchalant bemött av polisen och trodde de skulle ha utrett händelsen mer. Enligt honom hörde de enbart honom vid sjukhuset och kom aldrig till olycksplatsen utan pratade med bilföraren en bit bort på vägen. Förarens version var att Robin gjort en tvärsväng rakt framför honom.
– De la ner undersökningen eftersom uppgift står mot uppgift.
Pappa och storebror gick själva ut på olycksplatsen med kamera och tumstock för att kartlägga händelsen. Allt detta har de nu lämnat in till polisen med förhoppning om att undersökningen ska tas upp igen. På grund av Bo Lindmans egen brottsplatsundersökning kommer den också att göra det. Det var genom den som polisen fick informationen om bland annat vittnen samt familjens version av vad som hände.
– Det är för tidigt att säga något om utgången, säger Helena Renberg, förundersökningsledare.
– Vi har många fler ärenden också, det handlar om prioritering, säger Helena Renberg om att familjen Lindman anser sig nonchalant bemött.
Helena Renberg berättar att det från början var uppgift som stod mot uppgift och att därför polisen inte inledde någon utredning.