De har granskat lokalutredningen och har en åsikt.
Eleverna på samhällskunskap C på Nordenbergsskolan tänker nu mer aktivt delta i kommunens beslutsprocesser.

– De får tycka till om riktig politik som kanske får en stor betydelse för Olofströms invånare. De har en större genomslagskraft än de tror. Men det tar tid innan man kan se ett resultat, säger samhällskunskapslärare Niklas Wikensten.
Under våren har utbildningsförvaltningens chef besökt eleverna på skolan. Med sig har han haft de förslag till lokalutredningar som ligger till grund för politikernas arbete om hur den framtida skolan i Olofström ska utformas.
Eleverna har fått granska de olika förslagen. De har fått sätta sig in i problemet med de minskade elevkullarna och de tomma skollokalerna. Därefter har de sammanställt ett remissvar som skickats in till utbildningsförvaltningen.
Tanken är främst att eleverna ska få en inblick i ett verkligt scenario. Tidigare har de medverkat i kommunpolitiken genom att lämna in ungdomsmotioner. Att nu ta ett steg längre och sätta sig in i stora frågor som verkligen gör skillnad för många invånare, är inte bara ett sätt att fördjupa sina kunskaper i samhällskunskap, menar Wikensten. Det är även ett sätt att faktiskt kunna påverka vilka beslut som fattas.
Ida Hermansson är en av eleverna som går på samhällsvetenskapliga programmet. Hon tycker att det är bra att eleverna får jobba med autentiska planer och blir insatta i den lokala politikens beslutsprocesser.
– Det är jättebra att vi får vara med och ha en åsikt, framför allt i denna frågan. Vi har ju ändå ganska nyligen gått på skolorna och är insatta i det, säger hon.
I remissvaret som eleverna lämnade in till förvaltningen i går framkom att en stor majoritet av klassen (13 av 15 elever) är mest positiva till förslag ett. Det förslag som innebär att samtliga skolor i ytterområden behålls som närskolor och att två mellan/högstadieskolor skapas.
Eleverna gör dock ett tillägg. De tycker att det vore en bättre lösning att ta fram en ren mellanstadieskola och en ren högstadieskola i stället för att ha elever från årskurs fyra till nio på en och samma skola.
I remissvaret efterfrågar eleverna även en större handlingskraftighet av politikerna i utbildningsnämnden: ”Elevunderlaget sviktar och ekonomin tillåter inte en skolorganisation som är alldeles för stor” skriver de i ett remissvar.