Medierättsjuristen Jeanette Gustafsdotter tycker att socialförvaltningens rutiner kring offentligt material ter sig inkonsekventa.
–Det låter jättekonstigt, som om de jobbar omvänt. Jag tror inte att de har några rutiner för detta, säger hon till BLT.

Jeanette Gustafsdotter är jurist i grunden och har skrivit flera böcker om medierätt, regelverk och praxis för journalister och kommunikatörer.
Hon får ta del av BLT:s material och tycker att socialförvaltningen behöver strama upp sina rutiner kring offentlighetsprincipen.
Att rubriker helt tagits bort är inte okej, menar hon.
– Saknas rubriker, eller ärendepunkter, kan vi inte veta om att de tagits upp. Då kan vi inte fråga efter dem eller följa upp ett ärende för att se om det gått riktigt tillväga.
Omhändertagande av barn ska kunna granskas för att se om myndigheten gjort det de ska i rätt ordning, säger hon.
– Det är oerhört viktigt att för individen i en kommun att vi kan granska beslut. Man måste kunna granska beslut som är tagna för att se om de är tagna på rätt sätt, i rätt ordning.
–?Man kan av sekretesskäl dölja uppgifter i ärendet, men jag har inte förståelse för att man döljer hela ärendet. Om man smusslar undan att det hänt något, då lever man i en helt annan stat och det strider mot offentlighetsprincipen, fortsätter Jeanette Gustafsdotter.

Socialchefen hävdar att det har med sekretess och skyddande av individen att göra. Men i ett annat sammanhang, som gällde omhändertagande av barn, har rubriken maskats i försättsbladet, medan förvaltningen i samma veva lämnat ut handlingar som innehöll detaljerade beskrivningar tillsammans med barnens familjenamn.

–Det låter jättekonstigt, som om de jobbar omvänt. Jag tror inte att de har några rutiner för detta.
–?Myndigheter kan välja att inte dela ut uppgifter som kan vara av känslig art för att skydda den personliga integriteten. Men de måste visa att ett ärende lyfts. Det ska ligga där, men sedan kan de maska bort allt för känsliga uppgifter som rör personen. Det kan i vissa fall vara hela identifikationen, men inte ett helt ärende.
–?Även vid stark sekretess kan de tvingas lämna ut ett ärende, så länge personen som ärendet rör inte kommer att lida personligt men, som att skriva ut personens namn. Men ibland kan även sådana uppgifter lämnas ut, då ni ju ändå inte kan publicera den uppgiften i tidningen, säger Jeanette Gustafsdotter.