Alla kommuner är inte intresserade av att använda statliga bidrag för att förbättra skolan. 18 kommuner har under två år inte ansökt om en enda krona för att vidareutbilda lärare.

Flera av de 18 kommunerna har inte heller använt sig av andra statliga utvecklingsbidrag under det senaste året. Och fristående skolhuvudmän är inte lika flitiga på att söka statliga pengar för att vidareutbilda lärare som kommuner.
Dessa fakta finns i Skolverkets årliga lägesbedömning. Myndigheten skriver att en förklaring till att de 18 kommunerna inte sökt lärarlyftets pengar kan vara att de, liksom de fristående skolorna, inte har samma administrativa resurser som större kommuner.
En annan orsak kan enligt verket vara att en del kommuner väljer att avstå statliga pengar, därför att ett villkor är att det då krävs medfinansiering.
I sin lägesbedömning skriver Skolverket också att det måste utöka sitt arbete med att finna förklaringar till att svenska elevers resultat försämras. Nyligen kom verket med en rapport om den sjunkande kunskapsnivån i grundskolan. Skolverket konstaterade då att den ökade segregeringen, fler särlösningar för elever med behov av stöd och mindre lärarledd undervisning kan förklara de försämrade resultaten.