Det går att stoppa vildsvinens värsta härjningar på jordbruksmark. Men det kräver samarbete mellan jägare och bönder.
I Ringamåla har man lyckats väl det senaste året. Jägaren Peter Truedsson är en av dem som systematiskt jobbar med att jaga och störa vildsvinen för att minska skadorna på böndernas grödor.

Han och de andra i den särskilda vildsvinsgruppen har jakten som hobby. Ett ovanligt tidskrävande intresse. Själv är han medlem i Ringamåla Älgskötselområde men samarbetar också med jaktlagen i Halasjöbygdens Älgskötselområde. Han är också skyddsjägare åt kommunen i Långasjönäs naturreservat. Dessutom ställer han upp för eftersök på trafik- och jaktskadat vilt. Ibland jagar han på andra håll i Sverige, framför allt i Sörmland.
– Vi är många som har suttit ute på nätterna. Men det har gett resultat och bönderna i Ringamåla är väldigt nöjda. Vi har hållit ett hårt jakttryck och haft en strategi där vi hela tiden stört och skrämt iväg vildsvinen.
Det är ont om statistik både när det gäller antalet vildsvin och hur många som skjutits. Vissa jaktlag rapporterar, andra inte och det finns inget fungerande nationellt register när det gäller just vildsvin.
Vildsvinsjakt har länge varit ett tvisteämne mellan bönder och jägare. Bönderna vill slippa skador på sin grödor, jägarna vill ha vilt att jaga. Markägare tjänar pengar på att arrendera ut jakträtt men få vill ta ansvar för det tidskrävande arbetet att hålla efter vildsvinen.
– Jag tror på ett hårt jakttryck. Men då måste man släppa in fler jägare som verkligen vill hålla på med vildsvinen under hela året.