Hon är ingen populär granne. Nästan varje gång Karin Månssons förvaltning vill flytta in eller bygga nytt möts hon av protester. Nu garderar hon sig genom att söka flera bygglov samtidigt.

–Det finns människor i samhället som behöver hjälp och har rätt till det. Men vi blir stoppade hela tiden, säger Karin Månsson (fp), ordförande i handikappnämnden.
I början av oktober berättade BLT att bristen på LSS-boenden var så stor att kommunen var tvungen att köpa en villa i Lösenmark som tillfälligt boende för tre unga psykiskt handikappade. Grannarna hade inte fått någon information och var oroliga för att ungdomarna skulle störa eller vara farliga.
Karin Månsson tycker att det är tråkigt att handikappnämndens frågor nästan bara uppmärksammas i samband med att grannar protesterar. Hon medger att förvaltningen kan bli bättre på att informera när de planerar nya boenden. Samtidigt påpekar hon att alla har rätt till integritet, även de som inte kan bo själva.
– Vi kan inte gå ut och berätta exakt vilka våra vårdtagare är, vart de ska bo och vilka diagnoser de har, säger hon.
Utbudet är eftersatt när det gäller de flesta typer av handikappboenden i kommunen. Enligt den senaste beräkningen kommer att behövas mellan 25 och 40 nya platser. Mest akut är läget för LSS-boenden, boenden som styrs av lagen om stöd och service. Lagen kräver att boendena har handikappanpassade duschar, toaletter och pentryn i varje rum. I dag har kommunen två boenden som inte lever upp till lagens krav, Lagunen på Eklinden och Ringöhemmet med cirka 8 respektive 25 platser.
Men nu ser det äntligen ut att bli bättre. För ungefär ett år sedan tog handikappförvaltningen fram en lösning som man kallar psykiatripaketet. Både femklövern och oppositionen har nu skjutit till extra pengar i budgetförslagen för nästa år.
Paketet innebär att Lagunen försvinner i nuvarande form och att Ringöhemmet byggs om och blir betydligt mindre. Ett nytt boende för personer med dubbeldiagnos ska också byggas. Ett sådant har varit på gång på Knösö i flera år men hindrats av protesterande grannar.
För att vara säker på att inte bli stoppade den här gången har handikappförvaltningen lämnat in bygglovsansökningar för flera olika platser. För mönstret går igen. Nästan varje gång handikappnämnden hittar en lämplig plats hör grannarna av sig. Säger att de psykiskt handikappade naturligtvis också har rätt att bo någonstans. Bara inte här.
Karin Månsson tror att en stor del av motståndet beror på rädsla och okunskap, men inte alltid.
– Det finns människor som inte tycker att psykiskt handikappade ska finnas bland oss andra. Jag tycker att det är ren främlingsfientlighet, säger hon.