Hamnkontorets personal drar sex kilometer avloppsledningar mellan Sturkö och Verkö – rätt ut i havet. Men bara när vädret tillåter.

Sanda reningsverk räcker inte längre till för den ökande befolkningen på Sturkö. Deras avlopp ska ledas till Koholmen reningsverk, dit redan 40 000 invånare och ett flertal industrier är anslutna.
500 meter ledning om dagen transporteras från Krutviken och sänks till bottnen när det inte blåser. På tisdagen, förra veckan, lades tredje längan på plats. Avloppsledningen är gjord i polyeten, ett material med hög elasticitet för temperaturer ned till minus femtio grader. Den innesluts i svetsade rör som förberetts i fjortonmetersbitar innan de sätts ihop och dras genom vattnet. Ledningen ska hålla i femtio år och klara ett arbetstryck på sex kilo.
Vinden får inte blåsa mer än 5–6 meter per sekund för att 500-metersföljet lydigt ska följa lotsbåten Rosenboms riktning. Tre mindre båtar tillhörande hamnkontoret håller noggrann uppsikt över den bojutmärkta ledningen. Ekipaget kör genom en disig bris mot den flotte där fem personer hjälps åt att hissa änden av den andra 500-metersledning som lades till bottnen dagen innan. Med varmgalvaniserade bultar kopplas rören ihop.
På morgonen pumpas luft i den redan lagda ledningen, som då lättare stiger till ytan. När rören kopplats samman pumpas vatten igenom för att de ska sjunka.
Dykare har kontrollerat att sträckan där den betongtyngda ledningen ska ligga är jämn och fri från hinder. Så länge djupet är på minst tre meter behöver avloppstransporteringen inte grävas ned i marken.
– Där ligger egentligen största delen av jobbet. Hela sexkilometerssträckan har utmätts med ekolod. Och varje ledning på 500 meter tar fyra till fem arbetsdagar att svetsa ihop. Men inte mer än en ledning kan svetsas ihop åt gången, säger arbetsgruppsledaren Jan-Olof Ekstrand från hamnkontoret.
Han styr Rosenbom i behagliga 2,8 knop över ett djup på nästan 18 meter. En av de mindre båtarnas uppdrag är att hålla andra båtförare på behörigt avstånd från följet.
– Det här är framtiden. Koholmen reningsverk har kommunens mest avancerade reningsutrustning och högsta kapacitet. Den utgör stommen i norra Europas största sjöledningssystem, förklarar Jan-Olof. Ekstrand.
– Ledningarna går som ett spindelnät från Koholmen och ut till Karlskronas öar, fortsätter han.
Kenneth Johansson, va/renhållningschef, leder den långsiktiga planen att minska antalet små reningsverk. Sanda reningsverk är bara ett av flera som försvinner en i taget, eftersom de inte renar vattnet i klass med Koholmen.
– Koholmen är anslutet till 40 000 personer men har kapacitet för 60 000. Kommunen försöker centralisera reningen istället för att bygga ut den, säger Kenneth Johansson.
Först nästa höst kan den nya ledningen mellan Sturkö och Verkö tas i bruk. Det sex kilometer långa röret stannar utanför Verkö, för att därifrån kopplas ihop med ytterligare kilometerlånga vattenledningar som ska på plats nästa år från pumpstationer i Gullberna.