När alla hjälptes åt omsattes en vild idé till verklighet på bara ett och ett halvt år.
I lördags invigdes Olofströms nya aktivitetshus Växtverket och den intilliggande skejtparken.

Det är en stund före invigningen. Glädje, förväntan och nervositet ligger i luften. Frysen dignar av bullar till alla besökare, ljudanläggningen testas och vid entrén står Ulf Wennerberg, allt i allo på Växtverket, och gör en sista minuten-putsning av dörren.
Det är soliga miner hos kommunalrådet Margaretha Olsson (S), Michael Örknér från Olofströmshus, fritidschef Stefan Mårtensson och många fler. Växtverket är ett sällsynt bra exempel på vad som går att åstadkomma när alla drar åt samma håll. För ett och ett halvt år sedan stod en gammal orenoverad industrilokal på platsen. I dag en nyrenoverad fräsch lokal där ungdomarna själva har fått sätta sin prägel på verksam- heten.
– Det här är ett hus där man både kan ”bara vara” eller göra något. Det är tänkt för alla åldrar, men det är mest tonåringar som kommer hit. Vi är glada för att vi lockar hit dem och att de trivs här, säger Lena Nilsson, fritidskonsulent på kommunen.
Exakt vad förvandlingen från industrilokal till aktivitetshus har kostat är det ingen som riktigt vet. Olofströmhus köpte huset för 2,4 miljoner kronor. Några kommunala pengar till renoveringen finns egentligen inte, men bolag och förvaltningar bestämde sig för att gemensamt lösa kostnaderna efterhand.
– Det var många som öppnade plånboken. Alla har engagerat sig av en och samma anledning; våra ungdomar. Det är viktigt att satsa för att vinna i längden, säger föreståndare Mia Ekevald.
Nu besöker i snitt 60 ungdomar huset varje dag. De fikar, spelar pingis och biljard, pysslar, målar, snickrar, repar musik och skejtar. Alisa Redza, Emma Laine och Emelie Håkansson är samstämmiga i sitt omdöme av Växtverket:
– Det är jättebra! Vi är här nästan varje dag.
Inne i skejtparken tar Marko Jeremic en kort paus mellan hoppförsöken.
– Det här är det bästa som hänt! Jag är här nästan varje dag och åker mellan tre och fem timmar.
Nu väntar rockskola och skejtskola för unga som vill prova på att spela i band eller lära sig behärska åktricken i skejtparken. Mattias Arvola har åkt i fem år, höll upp i tio månader, men är nu tillbaka.
– Det är bättre att vara här och åka än ute på gatorna på vintern. Jag är här ungefär tre gånger i veckan. Varför jag åker? Känslan av frihet!