Till vardags jobbar hon som Sveriges ambassadör i Mexico. Det är ett intensivt jobb som kräver mycket engagemang. När hon är ledig åker hon till Sölvesborg där hon tillbringat varje sommar sedan 1965.
– Här kan man vara sig själv och bara njuta av lugnet, säger diplomaten Anna Lindstedt.

Ambassadörsyrket innebär att man med jämna mellanrum, när en tjänsteperiod tar slut, packar ihop sina tillhörigheter och flyttar till en ny arbetsplats. Diplomaten Anna Lindstedt har under de senaste tjugo åren jobbat i Indonesien, Pakistan, Vietnam, Stockholm och är sedan 2006 stationerad i Mexico.
– Vilket land jag föredrar? Det är svårt att jämföra. Varje land har sina problem och avigsidor, men varje land har också sin charm och positiva sidor, säger Anna Lindstedt.
I Annas yrkesroll ingår det att hon för Sveriges talan i Mexico. Det kan handla om många olika saker, alltifrån att företräda svenska värderingar gällande miljöpolitik och mänskliga rättigheter till att planera engagemang, inviga nya projekt och etablera transnationella kontakter.
– Jag brukar skriva en lista över saker som måste utföras under en dag. Men oftast händer alltid något oförutsett. Ingen dag är den andra lik, säger hon.

Vad krävs för yrket förutom att man behöver vara flerspråkig?

– Man måste snabbt kunna sätta sig in i olika frågor och olika ämnen. Och vara vetgirig, lite som en journalist, säger Anna som själv har en bakgrund som journalist.
Nackdelen med att vara ambassadör i Mexico är enligt Anna säkerhetsproblemen. Kriminaliteten är hög och som ambassadör är man mer utsatt än gemene man.
– Det händer något varje dag. Man får hela tiden vara på sin vakt och vara noga med var man vistas någonstans, säger hon.
Vart Anna än jobbar någonstans, följer familjen med. Hemmet blir där arbetsplatsen är. Dock finns det en plats som Anna med familj ständigt återvänder till: Sölvesborg.
– Jag har varit mycket här sedan jag var liten och alltid tyckt att det har varit så fint, säger Anna.
Annas mor som kommer från Olofström har en sommarstuga i Siretorp. Dit har Anna åkt varje sommar sedan hon var fem år gammal. På senare tid har Anna och hennes man skaffat ett eget sommarställe i Västra Näs.
– Här kan man vara sig själv och bara njuta av lugnet. Jag brukar ta en simtur i vågorna eller springa längst stranden, säger Anna och tillägger:
– Vi var här i julas också och vandrade på isen. Det var en fantastisk upplevelse.