Ronneby ligger över riks­genomsnittet när det gäller kostnaden för skolmaten. Det visar BLT:s undersökning.
Eleverna är likväl miss­nöjda, men chefsrektor Ronny Mattsson tycker att de får ta skolmaten för vad den är.

Natalie Asterblom och Sofia Kalling på Knut Hahnsskolan vill gärna ställa upp med sina synpunkter på skolmaten, men de hade egentligen velat ha med någon som tyckte om den. De hittade ingen.
Gratis tillgång till skolmat är Natalie och Sofia tacksamma för, men de båda eleverna har inte så mycket övrigt beröm att ge. De går sista året på Knut Hahn och där serveras mat som tillagas på Vidablick.
Den maten har Natalie ätit sedan hon gick i ettan, men hon tycker att det har blivit en klar försämring sedan dess.
– Jag äter vegetarisk mat sedan ettan. Det var bra kvalitet då medan det brunkantade köttet skimrar både i grönt och rosa. Ändå är det vegetariska det sämre alternativet i dag, säger hon.
Hennes kompis Sofia Kalling gick på Kallingeskolan innan hon började på gymnasiet.
–?De hade eget kök och det var ju mycket bättre, säger hon.
Även hon har märkt en försämring av maten under sina tre år i Ronneby. Framför allt är det smaksättningen och tillagningen som flickorna kritiserar.
– För min del är det mycket texturen på maten som gör att jag inte kan äta den, förklarar Natalie.
De beskriver potatis och ris som antingen hård eller överkokt, pastan som alltid överkokt. Flickorna uppskattar att de slänger en tredjedel av maten. I stället äter de sig mätta på knäckebröd och vatten.
Båda är glada för att ha fri tillgång till mat men tycker att mikro­vågsugnar hade varit ett bra alternativ för de som inte gillar skolmaten.
Skolans salladsbuffé med dess stora urval berömmer båda med undantag av bruna sallads­blad och vissa blandningar och dressingar. Natalie har sett på tv att skolmaten innehåller mindre näring än hundmat.
Sofia poängterar vikten av järn just för tjejer. Näringsrik mat är viktig för dem.
Därför gillar de att fullkornprodukter har ersatt vitt ris och pasta, men är mycket kritiska mot förproducerad mat.
– Nu är det korv varje vecka. Det är billigt men jag tror inte på näringsvärdet, säger Natalie.
BLT:s granskning visar att det knappast är besparingar som gjort maten sämre, om flickornas iakttagelser nu stämmer.
Under 2005 kostade maten åt en grundskoleelev 4 600 kronor per år, enligt Skolverkets statistik. Tre år senare hade kostnaden ökat till 5 100.
Kostnaden för en gymnasieelev hade under samma period minskat, men bara marginellt med en hundralapp.
Både för grundskolan och gymnasiet ligger Ronneby en bra bit över riksgenomsnittet.