En internationell delegation blivande landskapsambassadörer har i två veckor ökat på Bräknebygdens invånarantal med runt 40 personer.
– Det är fantastiskt hur folk i bygden välkomnat oss, så många ville ställa upp på intervjuer att lotten fick avgöra, säger professor och landskapsarkitekt Roland Gustavsson.

Det man sysselsatt sig med är att tolka landskapet och lära känna Bräknebygdens struktur och karakteristika, och inte minst den socio-kulturella dimensionen genom intervjuer och diskussioner med lokala intressenter.
– Nu når vi fram till alla som lever och bor i dalgången och har ett nära samarbete med dem. Det är ovanligt i universitetssammanhang att man är så nära de det gäller.
En landskapsambassadör är tänkt att fungera som en slags kommunikatör mellan olika intressenter och ha ett mer allmänt kunnande.
De 24 studenterna från sex olika europeiska länder och universitet har varit här i två veckor, och det är femte året man håller kursen men första gången i Sverige.
Att de valde just Bräkneån och dalgången är ingen slump, enligt Roland Gustavsson. De ovanligt starka samhällsföreningarna som finns i området är ett viktigt skäl, och dessutom är naturen ganska unik här.
– Här slutar det mellaneuropeiska landskapet och det Skandinaviska börjar, berättar han. Det är sällsynt välutvecklat här med urberget som stupar ner i havet och den första skärgården man möter är Östersjön. Och så sjölandskapet och åarna.
Syftet är att ta till vara den kunskap de idéer som finns hos de som lever i bygden. Men kanske mest att skapa dialog, dels mellan invånare och beslutsfattare, men även mellan olika specialister som agronomer, jägmästare och arkitekter emellan.
– Ett exempel kan vara planer för hur man tar hand om ökat turisttryck så att det inte förvandlas till någonting negativt, förklarar Roland Gustavsson. Så att landskapet i botten inte försvinner.
Fanny Wahlqvist är en av studenterna från Alnarp och snart färdig landskapsarkitekt. Hennes arbetsgrupp föreslår att man satsar på ett helhetskoncept kring lokala produkter.
– Det handlar inte bara om jordbruket och maten utan om helheten, ända till hur man vill bo och leva. Intresset har ökat för att handla lokalt där hela kedjan är lokal, så man säljer ju hela landskapet.
Hon är trött efter två intensiva veckor, och tycker att det varit intressant att man jobbat tillsammans med folk från andra kulturer.
–Jag har exempelvis förstått att i Frankrike verkar man ha en helt annan syn på jordbruk än här, berättar hon. I Sverige är alla jag pratat med negativa i fråga om jordbrukets framtid, men där pratar man engagerat om produktiva jordar och utvecklingsmöjligheter.
Med det inte sagt att det är slut nu.
– Nej nu ska materialet bearbetas och så får vi se vad det blir, säger Roland Gustavsson. Bräkneåns dalgång ska användas som modell för utveckling av samhällen och landskap i hela Europa.
I torsdags presenterade man resultatet i stadshuset för politiker, tjänstemän samt folk som vill backa upp och ta initiativ utifrån. På fredagen återvände man till Pagelsborg för att presentera resultatet för Bräkneborna.
– Vi vill understryka att man måste bygga inifrån och vi vill att invånarna ska känna att det här handlar om dem, säger Roland Gustavsson. Det handlar om kött och blod.