Prauda grannt eller snacka mög.
I Alltidhults skola fick besökarna en lektion i bygdens tungomål.
Men vem som var magistern var oklart.

I Alltidhults skola står Thommy Svensson inför en klass som inte suttit i skolbänkarna på ett tag. Temat för föredraget är traktens tungomål.
– Men ord utan historier är ju precis värdelöst.
Och så drar föreläsningen igång. Historier om karaktärer som auktionsförättaren Adolf Bengtsson från Farabol som slet av sig skjortan när det började bli hett i salen eller Anton och hans bror som reste till Amerika och försökte smuggla in rostfritt stål i rockärmarna. Och så klart en hel del ord. Vissa begrepp, som mögsisse och rudhuing, förklaras bara genom att personer i gruppen pekar på varandra och säger ”en sån där”.
Men de flesta ordmysterier hjälper de trettiotalet samlade varandra att lösa och gränserna mellan magister och elev suddas ut.
– Har ni hört talas om böleködd? säger Thommy.
– Vad är det för nåe? undrar någon i församlingen.
– De är ju en tocknadäna kladderöv, svarar någon annan.
– Och vad är då det? säger en tredje. Så rullar det på.
Förutom Thommy håller Johnny Karlsson och Arne Ryberg i föreläsningen. Men de så kallade åhörarna bidrar minst lika mycket. Inte bara med skrattsalvor och frågor utan också med egna ord och anekdoter från bygden.
I slutet lyfter Johnny Karlsson fram att en kvinna i församlingen är från Kristianstad och kanske inte riktigt har hängt med i den dialektala jargongen. Föreläsarna tittar lite förvirrat på varandra och hela salen brister ut i skratt.
– Då måste vi nog ta alltihopa en gang ti!
Hade inte programpunkterna kommit så tätt inpå varandra och föreläsarna behövt rusa vidare hade nog gruppen suttit kvar i skolan än i dag, yra av skämt och ordskatter.