För Migrationsverkets personal är Karlshamns segdragna hantering av frågan om att ta emot ensamkommande flyktingbarn obegriplig.
– Det måste bero på andra orsaker än det ekonomiska, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Hon är en av Migrationsverkets experter på avdelningen som jobbar med att ta emot de många ensamkommande flyktingbarnen. Hittills i år har det kommit mer än 700 barn och verket är i akut behov av 150 platser.
– Om Karlshamn bara säger ja skulle jag komma i morgon och skriva avtal med dem, förklarar Sophia Öhvall Lindberg.
Hon ger exempel på kommuner som är betydligt mindre än Karlshamn, men som ändå tar emot flyktingbarn.
Det finns till och med de som får ett ekonomiskt överskott på sina verksamheter, bland dem Filipstads kommun. Andra små kommuner som nyligen tecknat avtal är Hedemora, Avesta och Vimmerby.
– Haken med Karlshamn verkar vara att man bundit upp sig för att bara ta emot fem barn. Då kan det vara svårt att få ihop det.
Men hon förstår ändå inte att det tagit hela två och ett halvt år för Karlshamn att utreda frågan. Kommunerna får ersättning för sina kostnader och den svåraste frågan brukar vara brist på tillräcklig kompetens för att ta hand om barnen.
Migrationsverket har totalt drygt 1200 kommunplatser för de ensamkommande flyktingbarnen. De kommer först till fyra ankomstboenden, men slussas sedan ut till kommunerna. Men där räcker inte platserna till.
– Vi har sett en ökning i tre år nu och den ser ut att fortsätta, säger Sophia Öhvall Lindberg.