Riksdagen beslutade att godkänna EU:s Lissabonfördrag i går. Riksdagen godkände också den överlåtelse av beslutanderätt till EU som följer av Lissabonfördraget.
Det innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd och färre EU-kommissionärer. Mer makt åt EU-parlamentet och EU-länderna släpper sin rätt att stoppa beslut, vetot, på en rad områden.
Hur går det då med frågor som handlar om uranbrytning och som diskuteras mycket i Jämtland där provborrningar pågår på flera ställen
Lissabonfördraget öppnar inte upp för uranbrytning i Sverige. Fördraget innebär inga förändringar i det avseendet. Den kommunala vetorätten finns kvar, säger Per Åsling, centerriksdagsman från Jämtland.
Ansvaret för energipolitiken och mineralutvinning ligger enligt hans bedömning även fortsättningsvis på nationalstaterna.
Det ska inte råda några tvivel kring att den svenska lagstiftningen gäller. Lissabonfördraget är till och med tydligare i detta avseende är Nicefördraget är, säger Per Åsling i ett pressmeddelande.
EU:s stats- och regeringschefer enades 2007 om ett nytt EU-fördrag, Lissabonfördraget, som måste godkännas i alla EU:s medlemsstater för att gälla.
Nu har 25 av 27 medlemsstater godkänt fördraget.
Motståndarna i Sveriges riksdag fick inte ihop den sjättedel av riksdagen som hade krävts för att skjuta upp beslutet.
Bakom retoriken innebär fördraget en enorm maktöverföring från Sverige till EU, sa Hans Linde, v, i riksdagsdebatten.
Riksdagen konstaterar att EU:s medlemsstater med Lissabonfördraget kan agera effektivare i gränsöverskridande frågor. Enligt en majoritet i riksdagen är Lissabonfördraget bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden.