Visa endast rubriker

Socker och skog slår börsen

2 mars

Allt fler privatpersoner och institutioner väljer att satsa på alternativa investeringar som inte följer börsens rörelser och nycker. Fram till börsfallet 2008 var det framför allt hedgefonder som var heta. De hade sålts in som ett placeringsalternativ som skulle gå upp oavsett börsutveckling, men när börsen föll visade det sig att merparten av hedgefonderna gick i samma riktning som börsen – nedåt.

Den genomsnittliga hedgefonden i världen tappade 19 procent av sitt värde 2008, vilket tillsammans med Bernie Madoff-skandalen som briserade i slutet av 2008 gjorde att marknaden för hedgefonder halverades. 
Enligt den brittiska banken Barclays försvann 1 000 miljarder dollar ut ur hedgefonderna 2008 och intresset har därefter förblivit lågt även om det har noterats en liten ökning sett till 2009.

Betydligt större har intresset det senaste året varit för certifikat och så kallade ETF:er (exchange traded funds, dvs börshandlade fonder) och andra renodlade produkter som följer en underliggande tillgångs kursutveckling.

Handelsbanken har haft stor succé med sina Xact Bull och Xact Bear som följer utvecklingen på Stockholmsbörsen och som kan ses som en indexfond med den skillnaden att den går att sälja och köpa under dagen. Det är alltså ingen alternativ placering eftersom den följer börsutvecklingen.

Nu börjar det också dyka upp produkter där värdet bestäms av utvecklingen för till exempel dollarn, guldet, vetepriset, virkespriset eller oljepriset.

Bankerna ligger i startgroparna för att lansera en mängd sådana produkter. Handelsbanken ökade till exempel försäljningen av olika typer av certifikat med 600 procent under fjolåret och kommer att fortsätta att utveckla en mängd nya produkter under året, enligt Anders Nicander på SHB.

Tillväxten av nya sparprodukter är egentligen en bra och sund utveckling på spar- och finansmarknaden.

Vanliga svenskar och institutioner har normalt haft för mycket aktier – i synnerhet svenska aktier. Det har inte varit bra det senaste decenniet med tanke på börsutvecklingen. Stockholmsbörsen ligger fortfarande 15 procent under noteringen vid millennieskiftet.

Framför allt har svängningarna varit mer än nyttigt stora för en ordinärt försiktig privatperson.

Den som har alla sina pengar i en gammal allemansfond från när sparformen infördes 1984 fick efter millennieskiftet se två tredjedelar av värdet på sina besparingar försvinna. Därefter steg börskurserna med 150 procent för att från 2007–2009 återigen halveras. Det senaste året har aktiekursen åter stigit 50 procent.

Det är för stora svängningar för att vara ett normalt sparande.

Problemet med de nya produkterna är dock att de tenderar att rida på den senaste trenden och att de lanseras strax innan marknaden försvagas.

Rysslandsfonderna såg dagens ljus 1997 strax innan Rysslandkrisen. IT-fonder såldes som mest månaderna före IT-kraschen. 
Hedgefonder växte femfaldigt under åren 2000–2003 när börsen stod inför en nästan femårig uppgång. Och under våren var råvarucertifikat hett strax innan priserna på olja, vete och metaller föll med över 60 procent.

Spararna gör rätt i att sprida sina risker och inte bara satsa på aktier.

Men ett gott råd är att inte köpa det som hårdsäljs allra hårdast just nu.

Det tenderar att vara produkter som står inför en nedgång och det är lite synd att börja sparandet med en miss direkt.