Förra veckan satt den spanska regeringen i förhandlingar med fack- och näringslivsföreträdare vad gäller de besparingsåtgärder som är inplanerade för arbetsmarknaden och som innebär sänkta löner för offentligt anställda med i snitt 5 procent. Men det ska till fler reformer på arbetsmarknaden. Bland annat ska det bli billigare för företag att avskeda personal, något som har upprört Spaniens största fackföreningar inom arbetarrörelsen, CC OO och UGT, som inte har möjlighet att påverka förslaget till reformen som parlamentet kommer ta beslut om imorgon onsdag.

Om åsikterna går isär huruvida det finns en fastighetsbubbla eller inte i Sverige, är det få som tvivlar om saken i Shanghai. Trots flera års sanslös prisuppgång, där lägenhetspriserna mer än fördubblats på fem år, och trots åtgärder från regimen för att kyla ned marknaden verkar inget kunna stoppa tåget, åtminstone inte för exklusiva lägenheter. Bara i maj steg priserna för kategorin lyxlägenheter med sju procent till ett genomsnittspris på 88000 kronor per kvadratmeter.

Bostadsrättspriserna har i landet som helhet stigit med 2 procent mellan april och maj, visar ny statistik från Mäklarstatistik. Däremot sjönk priserna i Stockholm och Göteborg. I centrala Stockholm samt i huvudstadens förorter sjönk priserna med 1 procent jämfört med månaden före. Och i Göteborg sjönk priserna med 2 procent mellan april och maj.

Efter en svag öppning vände Stockholmsbörsen upp och var stigande efter ett par timmars handel på tisdagen. Utvecklingen var liknande på de ledande europeiska börserna.

"Makrostatistiken från USA inkommer relativt bra och marknaden räknar fortfarande med återhämtningsscenariot. Bolagens försäljningsprognoser för nästa år har reviderats upp rätt ordentligt de senaste två månaderna, vilket står i bjärt kontrast till de BNP prognoser som ligger", säger Jonas Olavi, aktiestrateg på Nordea, till Nyhetsbyrån Direkt.

Om det hade varit folkomröstning om euron i maj i år skulle bara 28 procent röstat ja och cirka 60 procent skulle röstat nej. Omkring 12 procent uppger att de inte vet hur de skulle rösta, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Aldrig tidigare har så många varit emot ett svenskt medlemskap i valutaunionen.

Minskningen av andelen ja är statistiskt säkerställd liksom ökningen av andelen nej jämfört med mätningen i november i fjol då 44 procent skulle röstat ja och 42 procent röstat nej.