Så kom då beskedet om ett grekiskt stödpaket som vi alla väntat på. EMU-länderna har nu bestämt formerna för det stödlån på 30 miljarder euro som Grekland kan utnyttja ifall behov uppstår. Fortfarande ligger givetvis bollen hos den grekiska regeringen som bestämmer när och om man vill utnyttja lånefaciliteten. Än så länge hävdar dock den grekiska regeringen att man i första hand avser att finansiera sig direkt på räntemarknaden.

Men förhoppningen är givetvis att den lånefacilitet som nu presenterats ska bidra till att de grekiska upplåningskostnaderna sjunker eftersom räntan på det föreslagna lånet är betydligt lägre än de marknadsräntor som Grekland för närvarande tvingas betala.  Enligt EU-kommissionären Olli Rehn skulle räntan på lånen till Grekland hamna på omkring 5 procent för ett treårigt lån. På motsvarande lån har marknaden krävt drygt 7 procent ränta under de senaste dagarna och nu är förhoppningen att marknadsräntorna ska börja krypa neråt.

Dessutom betyder ju lånefaciliteten att någon betalningsinställelse från grekisk sida har minskat betydligt och att fler marknadsaktörer därför ska lockas till att köpa grekiska statspapper.

Att det akuta hotet om grekisk betalningsinställelse ser ut att vara undanröjt betyder dock inte att den grekiska krisen är borta från agendan. Fortfarande måste frågan om stöd lösas politiskt inom respektive EMU-land och dessutom återstår säkerligen ett juridiskt avgörande om huruvida stödet är att betrakta som en subvention av Grekland. Något som enligt EU-stadgarna är förbjudet att ge. Så räkna med mera käbbel och oro innan allt är på plats. Det här är också en lånefacilitet som enbart sträcker sig ett år framåt och det kommer sannolikt att krävas någon form av mer långsiktig lösning för att inte finansoron ska återvända. Och frågan är om det går att få fram en sådan överenskommelse som alla EMU-länder kan ställa sig bakom. Risken finns för att det endast kommer att ske när grekerna nästa gång har kniven mot strupen.  

Sen återstår det givetvis för Grekland att uppfylla alla krav som ställs på landet. Visserligen har den grekiska regeringen varit tämligen framgångsrik i sin implementering av sparåtgärder och höjda skatter men det har skett till priset av social oro och kraftigt försvagad tillväxt. Effekten av sparåtgärderna kommer också att bli mer kännbara ju längre in på det här året vi kommer. Det är som upplagt för en politisk kris i Grekland med förnyad finansiell oro. 

Euron fick en liten revansch efter att räddningspaketen presenterades och stärktes rejält mot dollarn och var ett tag uppe på 1,37 men har sedan dess åter backat till 1,36. En möjlig förklaring är att många spekulerat kortsiktigt mot euron och valde att ta tillfället i akt att plocka hem tidigare vinster. Jag tror inte att det här betyder någon ny positiv trend för euron utan räknar med att den kommer att fortsätta tappa. För det finns fler oroshärdar att ta itu med förutom Grekland.