Handeln mellan norden och kina växer lavinartat, liksom företagsaffärerna. Det öppnar upp en ny och spännande marknad för rådgivare som banker, corporate finance-företag och, inte minst, advokatbyråer.

Vinge fick som första och hittills enda nordiska advokatbyrå licens att bedriva advokatverksamhet i Kina för elva år sedan. Chef för de tio personerna i Shanghai är Karin Grauers. Som företrädare för en rad nordiska företag som vill förvärva i Kina har hon en god inblick i kinesiska företags hemligheter – och etik.

”Det finns en gammal klyscha som säger att ett kinesiskt bolag har tre olika böcker. Tyvärr gäller den i allra högsta grad fortfarande. Att göra due diligence här är en stor utmaning och det är mer regel än undantag att det dyker upp falska avtal, märkliga betalningar till politiker och liknande.”

Hur tacklar ni som juridisk rådgivare det?

”De nordiska bolagen, som vi vanligtvis företräder, har hög etik så på det sättet blir det inga problem. Problemet är att de naturligtvis vill ha kvar alla kontakter och tillstånd när de köper ett bolag. Men om allt detta bygger på bestickning så går inte det och då ska priset på bolaget vara ett annat. Inställningen bland kinesiska bolag är ofta ’det spelar väl ingen roll hur vi fått det här kontraktet’. Ett grundläggande problem är därför att det blir en snedvriden konkurrens eftersom alla bolag inte är lika ärliga.”

Den kinesiska regimen talar ofta om att de vill komma till rätta med korruptionsproblemet. Händer det något?

”Ja, det händer en del. Lagstiftningen har utvecklats snabbt och är helt okej i dag. De senaste åren har det till exempel kommit nya och tuffare lagar som reglerar skatter, konkurrens, patent och företagsaffärer. Det finns också en positiv trend att transparensen ökar. Det finns till exempel en stad i Sichuanprovinsen som börjat lägga ut de offentliga finanserna på internet vilket ledde till att mutorna kraftigt minskade.

Men det är implementeringen av lagarna som är det stora problemet. Jag tror verkligen att regeringen vill ta tag i det men jag är pessimistisk när det gäller tidtabellen. Mutor och bestickning är så djupt rotat här, redan som barn lär man sig att läraren måste ha något extra för att ge bra betyg. Man ska inte glömma att Kina ligger på en föga smickrande sjuttioandra plats över korrumperade länder, enligt Transparancy International’s Corruption Perceptions Index.”

Förut pratades och skrevs det mycket om problemet med piratkopiering. Är det problemet borta?

”Nej, immateriella rättigheter är fortfarande ett stort problem för västerländska företag. Kina är till exempel fortfarande världsledande på beslag av gods som inkräktar på andras rättigheter och beslagen ökar. Många svenska företag är kaxiga när de kommer hit, menar att deras produkter är så avancerade att de inte går att kopiera, men så dyker det ändå upp en kopia efter bara några månader. I stället för att stämma inkräktaren slutar det ofta med att de börjar samarbeta. Det har helt enkelt inte varit någon idé att dra i gång en juridisk process.

Men i flera fall har kinesiska domstolar dömt till utländska partens fördel i patentmål och dessutom delat ut vettiga skadestånd, vilket var otänkbart för några år sedan. Ett uppmärksammat exempel är kaffekedjan Starbucks som vann en stämning mot ett bolag som tagit ett likt namn och kopierat konceptet. Starbucks bedömdes vara ett välkänt västerländskt varumärke och det kinesiska bolaget tvingades betala ett skadestånd på halv miljon RMB (cirka 600 000 kronor) i skadestånd.

Även kinesiska bolag börjar intressera sig för patentskydd. Det beror främst på att deras forskning och utveckling gått framåt, att deras patentstock ökar snabbt och att frågan helt enkelt blivit viktigare för dem.”

Finns det några andra trender som nordiska företag måste ta hänsyn till när de etablerar sig eller förvärvar bolag i Kina?

”En nästan obehaglig trend är den ökande nationalismen i landet. Den syns bland annat i att det råder en annan syn på utländska bolag än för några år sedan. Skattesatsen är mindre förmånlig för utländska bolag än tidigare. Och framför allt har de så kallade investement guidelines, som talar om vad ett utländskt bolag får göra i Kina, blivit betydligt mer sparsmakade. Traditionell verkstadsindustri uppmuntras inte längre utan nu måste ett bolag ha en extrem högteknologisk kompetens eller vara verksam inom vissa nischer, som förnybar energi, för att överhuvudtaget få investera i landet.” n

NAMN: Karin Grauers.

AKTUELL: Chef för advokatfirman Vinge i Kina som är 
exklusiv juridisk rådgivare till svenska staten och kommittén kring den svenska paviljongen under världsutställningen.