Den ekonomiska krisen har minskat skillnaderna i bytesbalansen mellan euroländerna - både överskott och underskott har minskat.

Men förbättringen väntas vara tillfällig eftersom ombalanseringen av bytesbalasen inte har åtföljts av någon betydande ombalansering av skillnader i kostnader och priser.

Det skriver EU-kommissionen i sin kvartalsrapport, som presenterades på onsdagen och koncentreras på krisens effekt på externa skillnader i euroområdet.

Hittills har krisen bara medfört en måttlig korrigering av tidigare skillnader i priskonkurrenskraft, som byggts upp under det tidigare decenniet.

Euroländer som gick in i recessionen med stora underskott i bytesbalansen, främst sydländer som Grekland, Portugal och Spanien, har sett efterfrågan i den privata sektorn falla kraftigt medan exporten minskat mindre. Underskotten har då minskat.

Å andra sidan har euroländer som gick in i recessionen med stora överskott i bytesbalansen har haft en mer motståndskraftig inhemsk efterfrågan medan deras exponering mot den fallande världshandeln har varit större. Överskotten har alltså minskat.

Krisen har korrigerat obalanser, som fastighets- och kreditbubblor, hos euroländerna. Men stora obalanser kvarstår och nya uppstår i form av stigande arbetslöshet.

Behovet av anpassning kvarstår för förlorad konkurrenskraft och omfördelning av tillgångar till exportsektorn.

Kanske gör krisen anpassningen av löner och priser svårare på grund av låg inflation, nominella stelheter och låg tillväxtpotential. En bristfälligt fungerande finansmarknad kan ytterligare försvåra processen.

Kommissionen upprepade därför sin uppmaning till samordnade reformer för att höja euroområdets långsiktiga tillväxtutsikter, som finns i EU 2020-strategin. Kommissionen pekar på områden som makroekonomisk politik, arbetsmarknad, produkt- och tjänstemarknader, liksom finanssektorn.