Tillväxten i euroområdet väntas bli fortsatt ojämn i år, samtidigt som inflationstrycket är återhållet. Riskerna bedöms vara balanserade.

Det skriver Europeiska centralbanken, ECB, i sin månadsrapport, som offentliggjordes på torsdagen. Rapporten presenteras en vecka efter ECB-rådets möte och upprepar som brukligt argumentationen från förra veckans presskonferens.

ECB konstaterar att den nuvarande räntenivån förblir lämplig.

Medan svåra väderförhållanden, i synnerhet, dämpade tillväxten under den tidiga delen av året så antyder den senaste tidens ekonomiska indikatorer att en vändning skett under våren. ECB väntar sig att BNP ska växa i en dämpad och fortsatt ojämn takt framöver, bland ekonomier och sektorer i euroområdet. Den pågående återhämtningen på global nivå och dess inverkan på efterfrågan på euroområdets export, tillsammans med en ackommoderande penningpolitisk hållning och åtgärder som vidtagits för att återställa finanssystemets funktionssätt, bör ge stöd åt euroområdets ekonomi.

"Återhämtningen i aktiviteten väntas däremot dämpas av den pågående processen av justeringar i balansräkningarna i varierande sektorer och svaga utsikter för arbetsmarknaden", skriver ECB.

ECB spår att den reala BNP-tillväxten i euroområdet uppgår till mellan 0,7 procent och 1,3 procent i år och mellan 0,2 procent och 2,2 procent år 2011. Prognosen för i år har, jämfört med i mars, reviderats upp något på grund av starkare global aktivitet på kort sikt, medan prognosen för 2011 reviderats ned något, återspeglande i huvudsak utsikterna för den inhemska efterfrågan.

Riskerna mot tillväxtutsikterna är i stort sett balanserade, i en miljö av ovanligt stor osäkerhet. På uppsidan kan den globala ekonomin och utrikeshandeln återhämta sig starkare än väntat, och därigenom ge stöd åt exporten. På nedsidan kvarstår oro relaterad till förnyade spänningar i en del segment på finansmarknaderna och inverkan på förtroendet.

På nedsidan finns också riskerna för en allvarligare återkoppling än väntat mellan finansmarknaderna och den reala ekonomin, förnyade uppgångar i råvarupriser och protektionistiska åtgärder, liksom möjligheten av en oordnad korrektion av globala obalanser.

Vad gäller prisutvecklingen konstaterar ECB att uppgången i inflationen de senaste månaderna i huvudsak återspeglar högre energipriser, och under andra halvan av 2010 kan inte en viss ytterligare uppgång i HIKP-inflationen uteslutas. Mer framåtblickande bör inflationstakten däremot förbli dämpad. Uppåttryck från råvarupriserna kan komma att bestå, medan det inhemska pristrycket väntas förbli lågt. Inflationsförväntningarna på medellång sikt fortsätter samtidigt att vara väl förankrade runt prisstabilitetsmålet.

Genomsnittet för det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) i euroområdet väntas på mellan 1,4 procent och 1,6 procent i år och mellan 1,0 procent och 2,2 procent år 2011, enligt ECB:s prognos. Jämfört med bedömningen i mars har intervallen justerats upp något, i huvudsak på grund av högre råvarupriser i euro räknat.

Riskerna mot inflationen bedöms också vara i stort sett balanserade. Uppåtrisker på medellång sikt härrör i synnerhet från utvecklingen i råvarupriserna. Dessutom kan höjningar av indirekta skatter och administrerade priser bli högre än väntat, på grund av behovet av finanspolitisk konsolidering under kommande år. Samtidigt är riskerna mot den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen återhållna. Sammantaget kommer ECB att noga övervaka den framtida utvecklingen i alla tillgängliga prisindikatorer.

Vad gäller den monetära analysen skriver ECB att data för M3 och utlåningen till den privata sektorn fortsätter att stödja uppfattningen om att den underliggande takten i den monetära expansionen är dämpad och att inflationstrycket på medellång sikt är återhållet. Den kortsiktiga utvecklingen i M3 och lånen har fortsatt att vara volatil och kan komma att förbli så givet spänningarna på en del segment på finansmarknaderna.

Vad gäller finanspolitiken framhåller ECB vikten av att alla länder håller fast vid sina åtaganden om att korrigera höga underskott och stora statsskulder, och därigenom minska den finanspolitiska känsligheten.

"Alla länder måste säkra att förtroendet för uthålligheten i de offentliga finanserna garanteras", skriver ECB.