Ons, 2010-03-10 14:16
Trollhättan fredag kl 10.51 Det mest iögonfallande när vi går genom Volvo Aeros produktionshall på Stallbacka industriområde är att det är så lite folk på fabriksgolvet. Och att det är så kliniskt rent.
Det mullrar och surrar från maskinerna som vi passerar, men det enda som indikerar att detta är en verkstadsindustri är de meterhöga bingar som till bredden fyllts med metallspån. Inga män i blåställ som drar i spakar, inga metallstycken som bockas till vid ett löpande band. Volvo Aero är ett helägt dotterbolag till den stora lastbils- och industrikoncernen i Göteborg.
Verksamheten har sina rötter i försvarsindustrin. Under årens lopp har fabriken i Trollhättan tillverkat motorer till Tunnan, Lansen, Draken och Gripen. I dag är Volvo Aero koncernens spjutspets inom lättviktsmaterial och automatiserad tillverkning. Motorkomponenterna som tillverkas är gjorda i superlegeringar med titan och nickel för att tåla extrema påfrestningar.
En stor del av tillverkningen är robotiserad och automatiserad. Verkstadspersonalen arbetar huvudsakligen med att ställa in maskinerna - inte köra dem.
"Om vi jämför vår nya högautomatiserade anläggning med den vi hade tidigare, så krävs i dag endast en tredjedel av den ursprungliga bemanningen för att utföra samma arbetsuppgifter. Ställtiderna har minimerats och effektiviten ökat. Dessutom har arbetsinnehållet blivit betydligt mer givande när medarbetarna får större ansvar", säger Morgan Sjögren, chef för produktionsberedningen på Volvo Aero i Trollhättan.
De maskiner som Morgan Sjögren och hans stab av ingenjörer får något religiöst i blicken när de talar om kallas för MTC, multi task cells. En motorkomponent matas in i något som liknar ett stort kylskåp. När luckan öppnas 8 timmar senare har komponenten svarvats, frästs och borrats med en precision som räknas i hundradels millimeter.
Konkurrensen inom flygindustrin är hård, de senaste tio åren har aktörer från Kina och Indien tagit upp kampen med de europeiska tillverkarna om motortillverkningen. Men de bortrationaliserade arbetstillfällen på Volvo Aero i Trollhättan har inte flyttat till Mumbai eller Chongqing - de har ersatts av industrirobotar och beredningsmaskiner i en maskinpark som blivit alltmer automatiserad.
Volvo Aeros nisch på marknaden är liten, men väl inmutad. Deras komponenter levereras i dag till försvars-, rymd- och flygindustrier över hela världen. Enligt företagets egna uppskattningar innehåller så mycket som 90 procent av de stora passagerarflygplanen i världen Volvo Aeros komponenter. Vid flera tillfällen har bolaget internt utvärderat förutsättningarna för att utlokalisera produktion. Men produktionen blir kvar i Västergötland.
"Nyckeln till framtiden är att utveckla tillverkningsindustrin, inte överge den. Ger vi upp produktionen så mister vi snart tjänsterna med forskning och utveckling också", säger Tore Helmersson, vd för Innovatum. Innovatum är den fysiska motsvarigheten till det som lite klyschigt kallas kluster. Universitetsutbildning, forskning och kommersiell produktutveckling korsbefruktar varandra under ett och samma tak.
Kontakterna mellan stora industriföretag, små entreprenörer och offentligt finansierad forskning stimuleras av alla inblandade parter. Det är svårt att ta miste på optimismen och framåtandan. Både på Innovatum och i Trollhättan som ort.
"Vi tror på en framtid för Saab, men samtidigt har vi för länge sedan insett att orten Trollhättan inte kan vara helt beroende av två stora industrier. Därför arbetar vi aktivt med att stimulera innovationer och stötta entreprenörer", säger Pär Löwenlid, näringslivschef på Trollhättans stad.