I januari 2008 avled en profil i en by i Dalarna. Han hade inga arvsberättigade släktingar men ett testamente gjorde en präst till universell testamentstagare. Testamentet visade sig vara en förfalskning och underkändes i tingsrätt och hovrätt. I stället begärde samfällighetsförening i byn, där mannen varit mycket aktiv, att få tillgodogöra sig arvet. Nu konstaterar dock kammarkollegiet att kvarlåtenskapen i huvudsak består av bankmedel och inte har någon kulturhistorisk betydelse.