De norska oljeintäkterna pumpas varje år in i Statens pensjonsfond utland. Med över 3 000 miljarder svenska kronor i förmögenhet och innehav i över 8 000 bolag är fonden en av världens mäktigaste. I Europa kontrollerar den 1,8 procent av det sammanlagda börsvärdet. 

”Med stor makt kommer ett lika stort ansvar”, sa Spindelmannens morfar en gång och det är en devis som den norska staten anammat.

Fonden håller en hög profil inom csr-frågor men den håller också för en tuff granskning. Det hävdar i alla fall Ola Mestad, till vardags professor i juridik men även vice ordförande i Etikkrådet, en fristående myndighet som granskar alla investeringar som den gigantiska norska oljefonden gör. 

”Det är finansdepartementet som äger fonden och Norges Bank (motsvarande Riksbanken, reds. anm.) som förvaltar den. Vi är helt fristående, det kan tyckas komplicerat men upplägget är helt centralt för vår verksamhet.”

”Erfarenheten bland etiska fonder är att balansgången är svår mellan avkastning och etiska riktlinjer. Som helt oberoende har vi inte det problemet utan vår uppgift är bara att titta till hur bolagen sköter sig, utan att ta hänsyn till avkastning eller något annat.”

Vilka befogenheter har Etikkrådet? 

”Om ett bolag inte lever upp till våra krav kan vi föreslå att det utesluts, det vill säga att fonden säljer alla aktier. Sammanlagt har vi uteslutit 48 bolag hittills. Nytt för i år är att vi även kan sätta bolag på en observationslista, det är en tydlig signal om att bolaget är under noggrann bevakning från vår sida. Sen är det finansdepartementet som fattar besluten, baserat på vår rekommendation.”

”Norges Bank ligger också på alla bolag i portföljen inom miljö-, etik och andra csrfrågor. Det är ett löpande och gnetigt arbete som pågår hela tiden. Men vi kan ge råd om de drastiska besluten.”

Vad är det ni granskar hos bolagen? 

”Det ena är vilken sektor bolagen finns i och här är det ganska enkelt, tillverkar och säljer ett bolag till exempel vapen eller tobak blir de uteslutna. Mer komplicerat är det andra vi granskar, nämligen bolagens uppförande. Här tittar vi på kränkningar av mänskliga rättigheter, miljömedvetenhet, korruption bland annat. Det här är alltså mer mjuka faktorer och en stor gråzon. Ofta leder det till långa diskussioner med bolaget självt och hos oss internt.”

Problemet är väl att upptäcka ett dåligt uppträdande, hur bedriver ni övervakningen och vad skiljer er från andra? 

”Vi gör en systematisk övervakning av allt som skrivs om ett bolag, i medier och på andra ställen. Vi tar emot tips från organisationer som följer bolagens etikarbete. Men framför allt gör vi själva en sytematisk analys av bolagen, baserat på deras verksamhet. Vi har också resurser för att bedriva egna undersökningar, vi hade till exempel häromveckan en grupp som gick omkring i regnskogen i Indonesien för att titta på ett bolag i vår portfölj. Det här är vanligtvis lokala människor, ofta forskare. Att komma ned som lång blond norrman i djungeln skulle förstås inte fungera.”

”Där jag tror vi skiljer oss från andra är att medan andra nöjer sig med att träffa personer från bolaget går vi på andra källor och gör vår egen research. Vi skiljer oss också åt genom att vi offentliggör de bolag som utesluts.” 

Fungerar det, det vill säga går det att påverka bolags uppträdande? 

”Ja, det är min absoluta uppfattning att det går. Ett vanligt argument mot att utesluta ett bolag är att det enda som händer är att någon ny investerare köper aktierna och så är allt som vanligt igen. Men jag håller inte med, bolagen bryr sig om vad vi säger och här tror jag att det bland annat handlar om en rädsla för att skämmas vid en uteslutning.” 

”Ta Siemens som är det mest kända bolag vi har velat slänga ut, det skrevs det mängder om i tidningarna. Däremot skrevs det inte ett ord om att vi samtidigt uteslöt gruvbolaget Norilsk Nickel som släpper ut enorma mängder gifter i Ryssland, så mediernas fokus kan vara lite orättvist.”

”Jag tror också att vi påverkar därför att andra fonder tittar på vad vi gör och i många fall tar efter oss, rakt av. Vi ser hur bolag som vi utesluter hamnar på bevakningslistor hos andra.”

Ola Mestad

Ålder: 54 år

Aktuell: Vice ordförande i norska Etikkrådet som granskar om de norska oljemiljarderna går till etiskt försvarbara investeringar.