Gruv- och smältverksbolaget Boliden redovisar en vinst efter finansnetto på 1 199 miljoner kronor för fjolårets sista kvartal. Motsvarande period 2008 gjorde bolaget en förlust på 566 miljoner kronor.

Omsättningen uppgick till 8 356 miljoner kronor, jämfört med 6 287 miljoner kronor ett år tidigare.

Analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en vinst på 1 340 miljoner kronor och en omsättning på 7 803 miljoner kronor.

Styrelsen föreslår att utdelningen höjs till tre kronor per aktie, från en krona i fjol.

Boliden har fastställt nya finansiella mål för verksamheten, enligt bokslutet som släpptes på fredagen.

Svenska staten kommer att få minst 16 miljarder kronor i utdelningar från sina hel- och delägda bolag.

Utdelningarna genererar också åtskilliga miljarder i skatteintäkter.

Enligt TT:s beräkningar kommer börsbolagens utdelningar för 2009 med råge att överstiga 100 miljarder kronor. En majoritet av storbolagen på börsen har aviserat höjda utdelningar, trots att vinsterna generellt föll rejält under helåret 2009.

Det här retar finansminister Anders Borg (M), särskilt som flera av de bolag som höjer utdelningarna har gjort omfattande personalneddragningar.

– Vi vill inte se att de drar ned, säger upp och delar ut pengar samtidigt, sade Borg till TT på torsdagen.

En övervägande majoritet av aktieägarna i Spyker Cars sade ja till köpet av Saab under en extra bolagsstämma på fredagen i nederländska Zeewolde, berättade Spykers vd Victor Muller på en pressträff efter stämman.

Enligt Victor Muller ska affären avslutas någon gång nästa vecka om allt går som planerat. Affären hänger på att de sista pusselbitarna kring lånet på 400 miljoner euro, cirka fyra miljarder kronor, från Europeiska investeringsbanken (EIB), faller på plats.

Frågan om namnändring till Saab Spyker Automobiles har bordlagts till den ordinarie bolagsstämman den 22 april.

Efter en inledande uppgång vände Stockholmsbörsen ned och var lägre vid lunchtid på fredagen sedan ett höjt reservkrav för banker i Kina och svag statistik från euroområdet dämpat riskaptiten.

Klockan 12.00 var OMXS30 0,8 procent lägre till noteringen 936,1. Det kan jämföras med att indexet var så högt som +0,9 procent direkt efter öppningen. Omsättningen uppgick till 6,0 miljarder kronor.

Besvikelsen spred sig på fredagen över bristen på information om vad EU kan tänka sig göra för det skuldsatta Grekland.

Problemen förvärras av dyster statistik från övriga unionen.

Samtidigt som de i sammanhanget viktiga marknadsaktörerna gav tummen ned åt EU:s grekiska "uppgörelse" i går publicerade unionen officiell statistik som pekar på en mycket trög ekonomisk återhämtning.

Euron blev som resultat på fredagen allt billigare. Jämfört med kronan har den inte varit så billig sedan oktober 2008. Samtidigt blev framtida lån för den hårt skuldsatta grekiska staten allt dyrare.

Euroländerna delar ansvar för eurons stabilitet.

Det sade ekonomikommissionär Olli Rehn i ett uttalande, uppläst av hans talesman Amadeu Altafaj vid en pressbriefing på fredagen.

Olli Rehn välkomnade EU-toppmötets slutsatser och han instämde i dem. Bland annat uppmanade han den grekiska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå målen i kommissionens rekommendationer, främst att sänka budgetunderskottet med 4 procentenheter i år.

Grekland står berett att vidta ytterligare åtgärder om nödvändigt.

Kommissionen begär inga nya åtgärder från Grekland före den första utvärderingen i mars, sade Amadeu Altafaj.

Historien gör att förtroendet för den grekiska ekonomiska politiken är väldigt låg, men det finns inget alternativ för Grekland än att genomföra kostsamma och smärtsamma besparingar.

Det sade finansminister Anders Borg till journalister efter EU-nämndens möte på fredagen.

"Det centrala är att Grekland ska sanera sitt underskott och ska man sanera 12 procent av BNP måste man ta väldigt tuffa beslut. Det sliter isär själva roten i ett samhälle med den typen av åtgärder som tyvärr nu är nödvändiga", sade Anders Borg.