Trots att Agardhgatan är 82 år är det nu dags att fira 80 års jubileum. I en
ny bok berättas om sex hus och dess invånare vid en sned gata.

Lunds bevaringsprogram påstår att Agardhsgatan är från 1930. Men protokollen
visar att den är minst två år äldre. Lunds Dagblad skriver 1928 om en ny
ytterst modern gatuled med vacker kurvatur.

Ett av husen vid Agardhsgatan, nummer 5, fyller i år 80 år. Camilla Sjöholm,
Suzanne Sandberg och Karin Persson bor i gatan. De har sökt i arkiven och
sammanställt boken om sin gata. Göran Sandberg har formgivit den. "Fönster
mot Agardhsgatan" är titeln.

Agardhsgatan är en av Lunds kortare gator. Den svänger och är sned på sin väg
mellan Stora Tomegatan och Östra Vallgatan. Den mynnar vid Botaniska
trädgården. Grundaren där, botanikprofessorn Jacob Georg Agardh, har gett
gatan dess namn.

Först detta med den sneda gatan. Författarna har från stadsfullmäktiges och
drätselkammaren protokoll funnit att det fanns en önskan att räta upp gatan.
Men Lars Larsson, ägare till den fastighet där Lunds nation nu finns,
motsatte sig.

Protokollen är undertecknade av dåtidens starka män i Lund, domkyrkoarkitekten
Theodor Wåhlin och apotekaren Fredrik Montelin.

Husen från 1929–1935 är ritade av Hänry Carlsson, skolad hos just Theodor
Wåhlin. Det röda teglet och burspråken på flera av husen är vad som ger
gatan sin karaktär. Byggstilen är en kombination av nyklassicism och
nationalromantik.

Tiden har haft sin gång också på Agardhsgatan. Författarna till boken skriver
om flera butiker i gatan. Länge fanns en livsmedelsbutik, som blev jourbutik
i hörnet mot Östra Vallgatan. Där finns i dag en tatueringsstudio.

Speciell ingång för jungfrun och förbud för bud att använda hissarna minner
ännu om en annan tid. Inte överklass men väl en medelklass valde att flytta
till Agardhsgatan. Gatan var inte tillräckligt central för att husen skulle
vara högattraktiva. De boende där var en brokig samling av lärare,
prästänkor, tjänstemän och hantverkare.

Sven B Ek, som var barn på Agardhsgatan minns, att det bodde mest äldre damer
i husen. De sörjde för borgerlig återhållsamhet och disciplin.

Många som bodde i de större lägenheterna hyrde ut rum till studenter. På
40-talet fanns i Lund 2 500 studenter. De allra flesta var inneboende. På
Agardhsgatan skulle det dröja till 1957 då Lunds nationshus byggdes.

En och anan kändis har haft sina bopålar på Agardhsgatan. Den mest okände
kändisen är Åke Berglöf. Han uppfann Grevéosten.

Vad de som de passerar Agardhsgatan inte ser är de fantastiskt fina
trädgårdarna bakom husen. Här fanns August Ekmans handelsträdgård. Somligt
är borta, annat har kommit till. Några av trädgårdarna är fint bevarade och
de gamla fruktträden finns kvar. Buxbomshäckar har reparerats och äldre
perenner har planterats.

Trädgårdar och även gatan ska njutas 12 september då 80-årsjubileet firas.
Lunds kommun har gett tillstånd till att stänga gatan för trafik den dagen
så att det kan bli en ordentlig gatufest.