Sitter vid mitt skrivbord och känner mig trygg. Här på jobbet inträffar sällan oförklarliga händelser av den sort som man råkar ut för så fort man sätter foten innanför vår dörr hemma.

På min arbetsplats ligger allting kvar där man lagt det (utom möjligen chokladkakor om man nu inte lyckats trycka i sig hela själv, min jobbarkompis Å är faktiskt inte mer än människa) och inga konstiga saker tillkommer på mystiska sätt, vilket är fallet i mitt hem. Som i vår tvättstuga till exempel. Någon med svårt agg till mig håller sig troligen gömd i någon garderob eller bakom någon dörr, för att omedelbart krypa fram med en hög smutstvätt så fort jag vänder ryggen till. Jag kan tillbringa en hel dag i tvättstugan genom att metodiskt tömma tvättkorgar, starta maskiner och vika plagg efter plagg för att sedan lämna det eländiga rummet fem minuter - och när jag kommit tillbaka har någon fyllt tvättkorgarna med smutsig tvätt igen. Hur kan detta vara möjligt? Samma sak händer om jag slänger i en maskin innan jag går till jobbet och nöjt konstaterar att det inte finns mer att tvätta - när jag kommer hem igen svämmar tvättstuga över av smutstvätt. Vafalls? Ingen har ju varit hemma utom hunden. Ett tag misstänkte jag grannarna men slog snabbt detta ur hågen eftersom jag ju känner igen smutstvätten. Det är inte grannarnas kläder, det är barnens. Men vem än tvätt-terroristen är, så kom fram ur garderoben. Och ta med de andra, alltså de som producerar disk, dammråttor, fingeravtryck, och skräp som liksom smutstvätten tycks uppstå ur tomma intet. Eller kör mig till en terapeut, det kanske är enda lösningen.

LÄSER om en änka som stämmer ett tobaksbolag på väldigt många miljoner. Hennes salig make rökte tre paket cigg om dagen i 40 år och det slutade med dödlig cancer, vilket änkan nu vill ha skadestånd för. Jag dömer inga rökare, eftersom jag själv fortfarande tuggar som en get på de nikotintuggummin som i två år hindrat mig från att rusa till närmaste kiosk och köpa stinkpinnar. Men att kräva skadestånd för detta verkar synnerligen sjukt, även om jag vet att tidigare skadeståndsfall av liknande art har fungerat och folk faktiskt fått pengar för att de eller deras anhöriga frivilligt proppat i sig gifter av diverse slag. Å andra sidan finns här möjligen ett sätt att bli rik. På min stämningslista hamnar tobaksbolagen på grund av att jag blev fet när jag slutade röka. Chokladtillverkare av samma orsak. Biltillverkare som har ansvaret för att jag motionerar mindre, kanske? Och nikotintuggummiföretaget som ansvarar för att jag terroriseras av familjen. De påstår att jag smackar.

Det sista borde åtminstone kunna ge några hundralappar som plåster på såren. Åtminstone i form av nikotinplåster.

APROPÅ dåligt minne: Två gamla damer satt på en bänk när en gubbe kom förbi och frågade om de kunde gissa hans ålder.

- Det kan vi, sa de tvärsäkert. Mannen slog vad om en hundralapp att de inte skulle klara det.

-Klä av dig naken och hoppa upp och ner 10 gånger så ska vi säga hur gammal du är, sa damerna. Den snåle mannen gjorde som de sa och därefter kom gissningen. 87 år, sa damerna tvärsäkert. Mannen frågade buttert hur de kunde gissa så rätt.

- Vi var ju på ditt födelsedagkalas igår, pucko, sa damerna.