Tidsbegränsad anställningsform för elever i gymnasiala lärlingsprogram. Det är ett av förslagen i en utredning som presenterades i går.
– Bra initiativ, men jag har svårt att tro att arbetsgivare kommer stå i kö för att anställa, säger Kent Johansson, rektor på Kungsmadskolan i Växjö.

I en statlig utredning om lärlingsutbildningarna föreslås att en ny typ av tidsbegränsad anställningsform för elever bör införas.
Huvuddragen i det nya förslaget är att arbetsgivaren själv bestämmer om eleven ska erbjudas anställning. Om så sker måste företaget underteckna ett utbildningskontrakt tillsammans med skolan och eleven. Anställningen upphör sedan när utbildningen är färdig eller om någon av parterna bryter kontraktet.
Bland Växjös kommunala gymnasieskolor erbjuds i dag lärlingsprogram på Teknikum och Kungsmadskolan. Sammanlagt 24 platser finns att söka inom bland annat tjänstesektorn, hantverk och industri.
Inför gymnasievalet 2010 var de olika lärlingsutbildningarna bland de minst attraktiva programmen sett till antalet förstahandssökande. Enligt Kent Johansson, rektor på Kungsmadskolan, beror det huvudsakligen på att utbildningen är ny.
– Lärling är ett begrepp som gör en förvirrad. Många blir nog skeptiska till nya grejer i början och det tar tid att etablera en sådan här utbildning, säger han.
Det nya förslaget med former för anställning och möjlighet för elever att få lön kan leda till att fler personer söker sig till programmen. Däremot kan det bli svårt att få med arbetsgivarna, tror Kent Johansson.
– Det är ett bra initiativ. Men jag har svårt att tro att arbetsgivare kommer att stå i kö för att anställa, säger han.
Fredrik Bergström går andra året på lärlingsutbildningen på Kungsmadskolan. Fyra dagar i veckan jobbar han som byggnadsplåtslagare på Plåtservice Entreprenad i Växjö AB.
– Jag hade villkoren klart för mig när jag började. Jag valde programmet för att jag var skoltrött och för att jag ville jobba, säger han.
Fredrik Bergström är övertygad om att fler personer skulle söka sig till lärlingsutbildningarna om det nya förslaget klubbas igenom.
– Jag tror definitivt att en anställningsform skulle lyfta utbildningen, det skulle leda till mycket fler sökningar. Jag tror att många av mina högstadiekompisar hade valt lärlingsutbildningen om man fick lön, säger han.
Anställning eller inte. För Sören Ingvarsson, chef på Plåtservice Entreprenad i Växjö AB, spelar det ingen större roll. Svårigheten att rekrytera byggnadsplåtslagare är stor nog redan.
– Förutsatt att formerna är de rätta är vi inte främmande för att anställa lärlingar och betala lön. Det ger oss en möjlighet att vara med och påverka utbildningen, att vara med och forma lärlingen så att den passar oss. Det är jättesvårt för oss att rekrytera bra folk så vi är beroende av lärlingarna.