Forskarna i ett projekt om stamcellsforskning på över hundra miljoner kronor
hoppar av. De anser att Universitetet centralt tar för stor del av pengarna.

LUND. Projektet är tänkt att göra Lund världsledande inom området.

Lunds universitet var en vinnare när anslagen till den strategiska forskningen
för de närmaste fem åren fördelades.

Men forskargruppen bakom ett av de nio områden där Universitet fick pengar har
nu meddelat rektorn att de avsäger sig ”vidare inblandning i projektet”.

– De får hitta ett helt annat gäng som får göra forskningen. Och det går ju
inte, säger David Bryder, en av de tio forskarna och knuten till Lunds
centrum för stamcellsforskning.

Vetenskapsrådet har anslagit 113 miljoner kronor till projektet för de
närmaste fem åren.

– Vi är missnöjda med att Universitetet helt plötsligt börjat skala bort stora
delar av den summan, säger David Bryder.

Forskarna menar att Universitet gått ifrån den budgetplan som presenterats för
Vetenskapsrådet och regeringen. Och som var en grund för att pengarna
anslogs till Lund.

En del av de externa anslag som forskare får brukar gå till Universitetets så
kallade overheadkostnader. Men utöver det ska nu femtio procent av de
beviljade pengarna gå centralt till Universitet.

Tillsammans med de neddragningar som gjordes av Vetenskapsrådet innebär det
att bara runt 30 procent av budgeterat belopp blir kvar till forskningen,
anser forskarna.

– Då går det inte att genomföra forskningsprogrammet, säger David Bryder.

Universitetets rektor Per Eriksson menar att anslagen till den strategiska
forskningen skiljer sig från andra externa anslag.

– Vi vill ha insyn och ett säg i hur pengarna används. Det är strategiska
pengar som Universitetet som helhet ska förfoga över, säger han.

– Det är i enlighet med regeringens proposition att en större del hanteras
centralt.

Per Eriksson anser också att pengarna striden handlar om mera är riktade mot
ett forskningsområde och mindre till specifika forskningsprojekt. Och att de
enskilda projekten får anpassas.

– Man får alltid anpassa ambitionsnivån. Forskarna är också ofta väldigt
duktiga på att söka kompletterande anslag.

Pengarna som går centralt ska bland annat kunna användas för att stödja unga
forskare inom området och för att införskaffa ny utrustning.

– Tanken är också att kunna göra topprekryteringar, även internationellt om
det behövs. Det är något som de normala anslagen inte räcker till för, säger
Bo Ahrén, dekanus vid medicinska fakulteten.

Även när forskarna nu meddelar Vetenskapsrådet och regeringen att de lämnar
projektet kommer Universitetet att få de 113 miljoner kronorna.

– Det får naturligtvis bli en fortsatt diskussion om hur det här ska hanteras,
säger Per Eriksson.