Nu släpper tjälen och guppiga vägar väntar. Numera kan Vägverket tjälskadesäkra utsatta småvägar, men behovet är större än vad pengarna räcker till.

Den långa vintern har verkligen börjat släppa sitt grepp, och resultatet märks snabbt ute på vägarna. Framför allt är det alla småvägar som far illa när tjälen går ur marken och den blir instabil.

- Vi har ännu inte behövt sätta ner så många vägar till tolv ton. Det har gått ganska lugnt med kalla nätter. Men nu börjar det, säger Henrik Landhammar, projektledare på Vägverket.

Att sätta ner vägarna betyder att inga fordon över tolv ton får köra på dem, för att skydda dem när bärigheten är dålig under tjällossningen. Dock får ett antal fordon dispens att köra trots skyltarna, som skolskjutsar och räddningstjänst.

Blir tjällossningen extra svår i år eftersom vintern varit både lång och kall?

- Det vi vet är att tjälen går ner djupare. Men det som har störst betydelse är vädret, säger Henrik Landhammar.

Idealvädret för en tjällossning som ger så lite skador som möjligt är sol som torkar upp och gärna lite kyla om nätterna. Att det töar snabbt och dessutom regnar är mardrömmen.

Det man kan göra för att förhindra tjälskador på de mindre vägarna är att tjälskadesäkra vägarna.

- Det går till så att vi fräser in makadam i vägen och gör sedan en ny överbyggnad ovanpå med ny beläggning, berättar Henrik Landhammar.

Sådan tjälskadesäkring började Vägverket med för 15–20 år sedan, och Torbjörn Axelsson, sektionschef på Vägverket i Växjö, menar att vägnätet numera står bättre rustat inför tjällossningen. Men processen är dyr och alla vägar som är i behov av säkringen kan inte komma i fråga.

- Det är det som är bekymret, vi har inte så mycket pengar till tjäl­skadesäkring som vi skulle behöva, säger Torbjörn Axelsson.

Under tjällossningen inspekterar Vägverkets driftsentreprenörer vägarna med tätare intervaller, sätter ut varningsskyltar för tjälskador och sätter eventuellt ner maxvikten till tolv ton. Akuta skador får lagas direkt, annars avvaktar man tills tjällossningen är över.

- Vi är beredda inför tjällossningen och vi sätter fokus på de här frågorna. Vi vet att vi i Småland och Östergötland har 100–150 mil vägar i farozonen i det mindre vägnätet, säger Torbjörn Axelsson.

Det är alltså framför allt småvägarna som drabbas. Men även stora vägar bär spår av tjälen. På den nybyggda väg 23 norrut från Växjö mot Braås är det guppigt på de delar där vägen breddats.

Hur kommer det sig att en ny vägbana mår sämre av tjälen än en gammal?

- Vi har ju haft en extremvinter, där tjälen går långt ner i vägkroppen, och då sätts den extra mycket i rörelse. Feno­menet märks extra väl där en nybyggd väg möter en gammal. Den nybyggda har inte stabiliserat sig än och det kan bli tjällyftningar, säger Mikael Hårrskog, projektledare på Vägverket och ansvarig för bygget av väg 23.

Det är den första tjällossningen för den här vägen, som stod färdig i höstas, och Mikael Hårrskog betonar att buckligheterna försvinner när tjällossningen är över.

- Och till nästa tjällossning kommer vägen att ha stabiliserat sig.