Semestern är här och den är inte bara viktig för dig. Även din arbetsgivare tjänar på att du är ledig.
– Vi blir mer effektiva av semester. Det vore oansvarigt av en arbetsgivare att försöka förhandla bort semestern, säger Gunnar Aronsson professor i psykologi och expert på arbetshälsa.

Det var inte av omtanke som staten införde två veckors garanterad semester 1938 - motivet var att effektivisera arbetet. Med ökad mekanisering och högre tempo i produktionen befarade man att arbetarna skulle slita ut sig fortare. Alltså: ett ökat behov av rekreation.
– Och visst blir folk mer effektiva med hjälp av semestern. Om man jämför med USA där de inte tar ut semester i lika stor utsträckning så är sjukfrånvaron mycket högre och allmäntillståndet sämre, säger Gunnar Aronsson.
Eftersom den nya semesterlagen inte sågs som en välfärdsreform och rättighet, förfasade sig myndigheter och överklass över hur löntagarna skulle klara av den nya fritiden. Var man verkligen mogen för en sådan här frihet? Motståndare höjde rösterna och varnade för att en allmän semester var en uppmaning till lathet och lättja och att ledigheten skulle urarta i för mycket alkohol och dans och annan farlig skräpkultur, som att lyssna på radio eller se på film.
Olika kampanjer drogs därför igång för att uppmuntra folket till en aktiv och hälsosam semester. Man delade ut broschyrer som preventivt beskrev hur man skulle gå tillväga för att inte tappa kontrollen över sig själv under de två veckor. Camping, friluftsliv, gymnastik och andra fysiska aktiviteter var en god semester som skulle göra människan lycklig och harmonisk - men framförallt till en bättre arbetare.
– Egentligen spelar det ingen roll vad man gör. Det viktiga är att man försöker tänka kontrast till sin vardag på jobbet. Den som har ett strukturerat jobb ska kanske känna efter hur det är att ha en ostrukturerad semester. Den som flackar runt slappnar av bäst genom att bara vara still och så vidare, säger Gunnar Aronsson som menar att du utvecklas om du ägnar dig åt helt annan tankeverksamhet än den du brukar.
Det svenska folket blev som tur var inte fullständigt förslappat och 1951 utökades veckorna till tre och 1963 till fyra. De fem veckor vi har idag beslutades om 1978, ungefär samtidigt som chartersemestern gjorde entré på bred front. I början på 80-talet reste 40 000 svenskar till det exotiska Mallorca men i takt med att fler turister flög till ön tilltog debatten om rätt och fel sätt att turista. Grisfesten blev snart en symbol för den slags hedonism och ytlig massturism som praktiserades.
Att resa är fortfarande populärt bland de svenska semesterfirarna, men på ett annat sätt. Gunnar Aronsson tror att det handlar mycket om att få komma till värmen eftersom vädret betyder mycket för framförallt svenskarnas välmående under semestern.
– För min del är den bästa semestern när jag får höra att det ska bli ett högtryck de närmsta veckorna. Då kan jag bara slappna av och inte behöva tänka på något annat än att bara vara.